Edetbloggen

Zlatan & Carola + En Rockresa till Uddevalla.

Vi börjar med Rockresan, Roffe Vinyl, Ronnede med måg och jag var på Carlia i Uddevalla och såg Beatleskopiorna Pepperland och Stoneskopiorna Rocks Off, båda gängen spelar ju väldigt bra, men Rocks Off blir ju lite rockigare än Pepperland, dom har ju dessutom en sångare som rör sig som Mick Jagger och en gitarrist som ser ut som Ronnie Wood, båda är dessutom väldigt duktiga musiker, liksom övriga i dom båda banden.

När 400 personer kan alla låttexterna blir det naturligtvis bra hålligång, tyvärr är det vanligt bland fyrtiotalisterna att bugga så fort en låt går i över 100 rpm, detta bör man inte göra på en koncert, det finns Lane Loge till denna typ av underhållning, dom vet inte hur nära dom är att bli fällda ”buggarna”

Sista låten var Hey Jude och alla sjöng med, en kul kväll.

Zlatan och Carola då undrar ni, vad kan dom ha för likheter, mycket mer än ni tror skulle jag vilja säga.

När Carola slog igenom 1983 gjorde hon misstaget att ha med sig ”Den heliga skrift” som hon själv uttryckte det i direktsändning, redan där fick hon många emot sig, att sedan albumet ”Främling” sålde över en miljon exemplar och fortfarande är det mest sålda svenska albumet någonsin förändrar inte saken. Hon är ingen favorit hos dom som inte är särskilt religiösa av sig, att hon dessutom var med i ”sekten” Livets Ord som ju inte är kända för att vara dom snällaste människorna precis, gör ju inte hennes popularitet större bland folket.

Men.

Man kan ju inte ta ifrån henne hennes sångkunskaper, (vibratot känns lite konstgjort), i lördags var hon med i Så kan det låta på TV, Ola Salo var huvudpersonen och Carola gjorde en version av en Salolåt som jag tyckte var väldigt bra, nu kommer jag inte ihåg vad den hette men framträdandet var kanon, anser jag, nu blir jag idiotförklarad av några kompisar förstår jag.

Och.

Zlatan har lite av samma problem, han är en lysande fotbollsspelare men inte svenska folkets stora favorit, dom flesta av kompisarna tycker att Sverige spelar bättre när han inte är med i landslaget och ok då, jag kan köpa det också, laget tar större ansvar då men men kan inte ta ifrån honom hans storhet som fotbollsspelare, vad man kan klaga på är att han för några år sedan pratade om sig själv i tredje person, sånt går inte hem i stugorna. Han var när han var ung och oförståndig inte den bästa kompisen i laget, jag såg honom i Ljungskile när Malmö var nere i Superettan och det var inte snyggt det man såg.

Lite grann som Carola, i hennes ungdomliga oförstånd hade hon med sig bibeln till tvsändningen, var med i Livets Ord och var gift med en pastor (som i sig var väldigt rolig när han var med i Fångarna på fortet) men som hade mycket konstiga åsikter om saker och ting.

Likheterna tar väl slut där, båda unga och oförståndiga, båda har växt till sig och svenska folket måste se igenom konstigheterna och erkänna deras storheter som individuella artister, sedan må dom ha hur konstiga åsikter som helst.

Nu får det räcka för nu orkar ni ändå inte läsa mer, nästa gång skall jag prata om hur det är att bli gammal och att hörseln förändras.

Ha det bra folks.

Semesterblogg 2014.

Nu har jag varit i Mölle igen, denna gång åkte pojkarna från Hjortmossen med hit och åkte tåg i förrgår tillbaka till Trollhättan, det blev några timmar i poolen vid stranden för Theo som hade med sig en stor uppblåsbar val. Ni kan se på bilderna här under.

Tyvärr kan jag inte visa dessa bilder, dom är på ett usbminne som Mattias har, det får bli senare

Tre dagar vid poolen och en i Helsingör tar på krafterna, jag sov till tolv igår morse men sedan tog jag mig ut för lite promenader, först i Arild som är en mycket vacker lite by och sedan i Krapperups Slotts trädgård där jag tog lite bilder som jag använder i min semestertävling på facebook. Jag tror Plåtjocke vinner i år igen.

Vi har spelat Mora Träsk hela tiden i bilen, nu kan Theo alla texterna, varenda låt, tydligen kan han flera språk också för han sjunger en Yohiolåt på japanska, efter Yohios uppträdande under Fallens Dagar berättade han för mormor att han skall bli Rocksångare när han blir stor och kock och trädgårdsmästare, det är inga dåliga jobb.

Nu är det banne mig bara två veckor kvar till Edetfestivalen, ingen övning för mig denna vecka men på tisdag blir det tydligen en omgång i Hjärtumsgården, jag börjar bli lite nervös eftersom det är så ovanligt det jag skall göra i år, det kommer ju att märkas om jag gör fel, det är inte som att springa runt med mikrofon och försöka få folk att sjunga, jag får vara helkoncentrerad. Det kommer nog att finnas en del damer där som blir besvikna när dom inte får sjunga i miken men vi har ju Me and Julio där folk får komma upp och deltaga med lite sång och skrammel.

 Nu skall jag börja packa lite.  Vi hörs folks.

 En kort Rockresa och lite annat.

Rockresan gick till Trollhättan, Ulf Lundell spelade under Fallens Dagar på torget inför cirka flera tusen åskådare, gratis inträde och Uffe hade tappat rösten, nu säger många att han inte har någon röst från början men det är fel, alla kan sjunga, mer eller mindre bra, men Uffe är duktig tycker jag, han är förresten född samma månad och år som Bruce och mig själv.

Tyvärr blev det tjat om politik i eftersnacket, men om man känner till Lundell så vet man att han har sina åsikter klara och dom stämmer inte överens med Sverigedemokraterna den saken är klar, dom lade ju upp en reklamfilm härom året och i den använde dom Lundells ”Öppna Landskap” och det gjorde dom ju inte ostraffat, det blev väl rättegång tror jag men dom fick allt plocka bort låten.

Sedan tycker inte jag att man skall stå och vifta med politiska flaggor i publiken som sossarna gjorde.

Theo var och såg på Yohio på samma scen kvällen innan, han satt och diggade på Robbans axlar och berättade för Mormor på hemvägen att han skulle bli Rocksångare, Kock och Trädgårdsmästare när han blir stor, den trippeln kan man ju hoppas på.

Sommartider är det ju verkligen nu, nätter på över 20 grader och dagar på över 30, det är OK, sova kan man göra på vintern, jag har stora problem att sova i den nya lägenheten, jag är ju van med en jämn tempratur på 20 grader året runt i källaren på Hamngatan.

Borydsjön är så varm att det inte går att svalka sig i den, 24 grader på 1,5 meters djup, 28 vid ytan, Jesus!

Fotbollen går strax in på höstomgången och vi börjar med ett rykande hett derby mot Göta, vi har ju revanch att utkräva sedan i våras. Göta satsar ju på att komma på kvalplats och vi på att hänga kvar så favoritskapet kommer ju att ligga på dom, men det är som sagt bara en lek.

Utvisning av invandrare/flyktingar som varit här i över nio år verkar väl vara lite väl hårt, vi har en spelare som riskerar utvisning tillsammans med sin mamma, sin bror och sin syster, systern som dessutom är född i Sverige skall alltså utvisas till ett land där hon aldrig varit, ett land som just nu mördar folk på gatorna, hugger huvudena av dom och spikar upp dom på pålar. Detta gjordes också i norra Europa förr men det var på medeltiden, alltså för en 800 år sedan, även då var det religionerna som stod i centrum för avrättningarna, inte så överraskande.

När man sätter allt i sitt perspektiv så är ett derby mot Göta inte något större problem om man jämför med familjen Majeeds problem kom inte och tro något annat, vi har gjort namninsamlingar för familjen, både på Boströms och på Facebook, på onsdag blir det en manifestation utanför Migrationsverket i Göteborg, vi hoppas att så många som möjligt kommer dit.

Commitment and integrity is everything.

Snart är det Edetfestivalen, övning pågår.

Se bilder här under.

.

Flytt, fotboll och en liten Rockresa.

Flytten från Hamngatan är nu klar, jag har bott på min nya adress Göteborgsvägen 36 några veckor nu och jag har väl vant mig ganska bra, i början kunde jag inte sova för det var för varmt, jag var ju van med källare men en konstant temperatur på ca. 20 grader, nu flyttade jag in i en lägenhet på andra våning, mitt i en värmebölja och det var över 25 grader i sovrummet på nätterna, nu har jag lärt mig att ha öppna fönster i hela lägenheten för då går det bättre att sova.

Jag hade nästan för lång tid på mig till att flytta, två månader tycker man skall räcka men det blev hårdkörning under midsommarhelgen, flera av mina favorittjejer var med och hjälpte till, brorsan också naturligtvis. Nu är det tomt i huset skall ni veta, städfirman Bekväm har varit där i tre dagar och nu ser det ut som vi kan lämna över det till dom nya ägarna, det är väl snart hundhår i hela huset antagligen.

Fotbollen har ju gått sådär kan man säga, efter en tuff start med stryk i sex av dom sju första matcherna har det vänt lite, vi tog poäng i fyra raka matcher innan vi fick stryk igen i fredags mot Gerdsken, nu har vi en match kvar innan uppehållet, Gällstad borta på lördag, en viktig match, men det är ju bara på lek, eller hur.

Allvarligare då med Rockresor, jag fick en inbjudan från Göteborg att följa med och se Bunny Wailer, (ingen annan ville följa med förstod jag) den ende överlevande från Bob Marleys band, det var väl sådär, jag har ju aldrig varit någon Reaggefan men lite live musik är ju aldrig fel. 

Nu skall jag strax åka till Trollhättan och träffa någon banktjänsteman (dom brukar ju vara lite strama, hoppas den här är bättre) och dom nya ägarna till huset och lämna över nycklarna så nu får jag sluta.

Nu börjar snart uppsnacket inför Edetfestivalen som i år kommer att innehålla lite nyheter när det gäller G.O.Band, jag lägger ut lite bilder från en tidigare spelning i år så ni kan få en liten aptitretare på vad som skall hända den 29/8

Ha en bra vecka, ni som har semester önskar jag en solig sådan, själv jobbar jag ända tills 9/8 då jag och Pojkarna från Hjortmossen skall åka till Mölle. Ha det så bra så länge.

Flytt och Begravning

Denna vecka har varit jobbig, jag har hållt på och småflyttat under längre tid men denna vecka har jag ökat takten allt mer och kört flera lass med lådor och med möbler, jag tänkte att jag skulle flytta som idag söndag men det blir minst en natt till på Hamngatan, idag har vi flyttat det elektriska jag och brorsan, TVn och alla lamporna är på plats, sängen, en soffa och ett par bord kvar bara, resten går i containern.

I torsdags var det Linas begravning, the fucking  cancer tog henne till slut, man brukar säga att cancern vann till slut men Lina ledde väl med 5-0 egentligen, begravningen var fin, många vänner och släktingar var med, ett speciellt fint tal hölls av en kvinna som jobbade på palliativa avdelningen på Alingsås lasarett.

Igår när jag trodde det var sista gången jag satt i trädgården på Hamngatan och tog en whiskey på kvällen började jag tänka en del på vad som hänt genom åren på gräsmattan, jag kommer naturligtvis in på Kristin.

Tänk när jag skulle sjunga första gången på Edetfestivalen, Kristin och Theo var på gräsmattan, jag var så nervös att jag drog i mig fem whiskey,  ingen reaktion, jag var så fullpumpad med adrenalin så spriten tog inte, Kristin sade att jag har aldrig hört någon sucka så många gånger på en halvtimma, efter spelningen, som gick bra, gick jag hem för att byta kläder och ringde Annika för att berätta hur det gått, då slog spriten till med full kraft, smack sa det bara och så var kvällen slut.

En annan gång när vi var på gräsmattan och Theo lagt sig gick jag och Kristin till grannarna Svart/Laine, vi hade ställt en sån där babywhatch (walkie talkie) på golvet i källaren och hade en med oss till grannarna, men vi litade inte riktigt på den så jag skulle smyga in i rummet där Theo låg och försöka göra några försiktiga ljud för att se om jag hördes, jag låg på golvet och väste en stund och det fungerade men dom hade tydligen haft roligt åt mina ljud för dom skrattade när jag kom tillbaka. Hanna skrattar ju alltid mycket (och högt)

Wilma (en hund) har också varit mycket på gräsmattan, tänk när det var Edet Runt och hon sprang med varje tävlande och skällde, fram och tillbaka hela dagen, till slut hade hon leat upp kroken hon var bunden i och kom farande med den efter sig, jag trampade på kroken och Wilma gjorde en baklänges frivolt, att hon överlevde.

Det har varit fullt med folk i trädgården många gånger när Edet Runt går, Lisa, Jeanette och Håkan har varit mest med och vi glömmer väl aldrig Håkans otidigheter när det kom löpare från TIF.

Nu får jag gå och se på damerna som spelar bakom min rygg just nu.

Jag vet att det är långt mellan gångerna jag skrivit det sista men det har varit en körig vår kan man säga.

Vi hörs folks.

Facebook tar över mer och mer av allt skrivande, så ibland känner man att det där har jag ju redan skrivit en gång, men alla har ju inte facebook så här kommer ett inlägg.

När det gäller bloggande gäller det att alltid ha något att säga, inte bara rabbla upp banaliteter. Har man inget viktigt att säga kan det bli långt mellan blogginläggen. Nu har jag lite att säga idag.

Först och främst vill jag prata om Lina, jag har skrivit om henne ett antal gånger så ni borde veta att hon är så sjuk att det börjar närma sig slutet, igår kom ett Facebook inlägg från henne som sade att det var hennes sista på den sidan, hon kommer att ägna sig åt man och barn allt hon orkar resten av tiden. Hoppas hon orkar skriva sin krönika i GT varje söndag och jag hoppas hon orkar fullfölja sin dröm om att få ta familjen till Disney World i Paris.

Vår sorg efter att Kristin dog får förnyad kraft när vi läser vad Lina skriver i GT om sig och sin familj, Lina var Kristins vän, jag har träffat Lina en gång tror jag, det var på begravningen, jag kommer inte ihåg att jag pratade med henne men Ann gjorde det och hon har även hälsat på Lina i Sjövik.

Jag har ofta skrivit att Engagemang och Integritet är det som stoppar Cynism, Linas Engagemang och Integritet har gjort att många människor bland annat fått upp ögonen för hur sjukvården fungerar, jag hävdar att vi har den bästa sjukvården i världen när vi väl kommer in i den, problemet är att ta sig dit.

” "Committment is the daily triumph of integrity over cynicism” läst på en vägg i en nedlagd skola  i Illinios.

När det gäller Engagemang kommer mitt sådant att visa sig i morgon när Edet FK skall spela derby mot Göta, är man engagerad i en klubb som jag är så gäller det att visa det och stötta killarna till 100 %, för första gången någonsin är väl Göta favoriter, det vore väl konstigt om dom inte vinner med alla dessa spelare dom fått till sig dom senaste åren, men, Engagemang och Integritet gör att man överlever även en förlust i en fotbollsmatch och matchen är inte slut förrän den feta damen sjunger som dom säger i Amerika.

Tänk på att Cancer är det djävligaste som finns, inte att förlora en fotbollsmatch.

Himmelen är överskattad.

Succén.

I lördags spelade GO Band för en extatisk publik på Odd Fellow Gården i Trollhättan, 80 inbjudna gäster stortrivdes och eftersnacket kom mest att handla om att vi borde göra den här grejen oftare. Många kom också fram och sade att det är ju den här musiken vi gillar, vi vill ha mera.

Efter att ha dragit av ca. 50 tal låtar av Fogerty, Beatles, Status, Van Morrison och många fler var klockan 01.00 och publiken gick hem med ett leende på läpparna.

Vi hade även lite lekar under kvällen, ”er sista minut” (Doobidoo) var inte lätt i det tillstånd många av deltagarna var i, 5 rätt är inte mycket att komma med som segerresultat. Sten-Åkes kryss var också det för svårt för publiken, av 80 inlämnade lappar var det bara 6 som hade alla rätt. Utslagsfrågan var den som avgjorde ändå, hur många varv snurrar Revolvers B-sida, (Beatlesalbumet)  många intressanta svar kom in, rätt svar var 542 har jag för mig.

Jag lägger in lite bilder här under, kvaliteten är naturligtvis väldigt skiftande på bilderna.

Fiaskot.

Dagen efter succén i Trollhättan kom fiaskot i Helsingborg, Allsvenskan startade med ett dödsfall för en Djurgårdensupporter, efter vad man hört och läst var det en helt oprovocerad attack på en flerbarnspappa. Nu blir det ett fruktansvärt liv på politiker, poliser och klubbdirektörer, nu skall det utredas igen, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Grejen är nog att supporterkulturen är så infekterad av våld att utredningar inte leder någonstans, förbudet mot fyrverkerier har inte hjälpt, det är ju bengaler på varje match nästan, nu skall det införas maskeringsförbud, bra eller hur, vänta bara tills det smäller igen, det kommer att finnas maskerade personer då också.

Jag har inget svar på detta mer än att förbjud dårarna att komma till matcherna, gör dom det ändå och ställer till bråk, spärra in dom, jag är inte för internering av folk hur som helst men vad skall man göra.

Kommer ni ihåg för några år sedan, det måste varit AIK som vann Allsvenskan efter att ha slagit BP tror jag, i sista matchen, var den spelades minns jag inte men efter slutsignalen och segern var klar stormade AIK supportrar in på planen, en av dom springer fram till en BP spelare och slår en knytnäve rakt i ansiktet på denne. Polisen fick tydligen tag på den som slog och han fick fängelse, bra det, men har det hjälpt, har våldet minskat runt arenorna trots att fängelsestraff utdelas, nädå, ingen risk, det finns för många DÅRAR som bara är på plats för att förstöra. Nu skiter jag i detta för på torsdag kom…

Det totala mörkret.

När jag går in i den lokala spelbutiken för mitt vanliga morgonkaffe läser jag löpsedeln som sitter utanför, min dotters vän och världens starkaste människa Lina Baldenäs har fått beskedet att hon bara har 12-14 veckor kvar att leva.

Jag köpte tidningen och åkte upp till kansliet och satte mig ensam för att läsa den, jag kan inte läsa om henne utan att gråta och denna gång gick det inte bättre, texten i artikeln handlar om hennes förhållande till sina barn och sin man, om vardagsstunderna som är så viktiga. Hennes familj skulle åkt till Disneyland  Paris i september men nu verkar det inte som hon är kvar då, därför måste dom åka tidigare. Hon hade en plan en gång att åka dit när hennes yngsta barn blev elva år, en bra idé egentligen, när vi var i Florida jag och Kristin (Toby och Josefin var med också förstås) så var Kristin bara åtta år och hon hade behövt varit lite äldre för att få mer minnen av resan, engelska kunde hon redan vid åtta naturligtvis.

Nu har det startats en insamling så att hela familjen kan åka så fort som möjligt, ärligt talat försökte jag gå in på länken för att ge lite bidrag men tyvärr så är jag inte så bevandrad i det mystiska betalningssätt som man använder sig av där, jag får skänka lite till Cancerfonden i stället.

Ni andra kan ju försöka bidra via länken: http://gogetfunding.com/project_funds/add54808

Ha en bra weekend folks, krama varandra och tänk på dom som har det besvärligare än dom flesta andra.

Ibland kommer man på en massa att skriva om, jag hade ett flertal inlägg runt jul och nyår men nu börjar fansen knorra så jag måste hitta på något.

Fotbollsträningen för Boll & Lek har kommit igång igen, det lilla rödhåriga monstret från Hjortmossen har naturligtvis utmärkt sig direkt, förra veckan tog Håkan O lite bilder och lade ut på facebook, en filmsnutt bland annat där dom trettio små barnen  skulle ropa ”Edet FK” i kör. Detta fungerade bra tyckte jag men idag fick jag reda på att när Theo fick reda på att man skulle ropa något sade han högt och tydligt ”på mitt dagis ropar vi Älgskiiiit” som naturligtvis är en variant på Cheeeese så att man ler på bilden. Övriga barn såg lite konfunderade ut.

Igår när det var träning spelade barnen fotboll över hela planen, ett tag stod Theo i mål och medan klungan med spelare befann sig på andra sidan planen hoppade han som vanligt lite jämfota, lite på ett ben och sparkade runt lite som han alltid gör när han inget har att göra, han fastnade med foten i nätet och ramlade lite men han kom loss i god tid för att se alla dom övriga tjugonio barnen komma stormande över till hans sida där han stod i målet, den som var längs fram sköt ett löst skott som rullade mot mål, jag ropar naturligtvis ”taaa deeeen” men Theo stod helt lugnt och tittade på när bollen rullade in sakta precis bredvid stolpen, när bollen passerade mållinjen sträckte Theo armarna mot taket och ropade ”jaaaaaaaa”.  Jag tittade lite försiktigt åt vänster där det satt andra anhöriga och log mot mig för att jag ropat, jag slog ned blicken mot golvet och sade ”det är inte min pojk”

Men va fan, det är det ju på sätt och vis, han är i alla fall rolig. Efter träningen var det återigen en glass som vi brukar handla på Boströms, förra veckan drog han i sig en hel Magnum på väg till Trollhättan men då fick han ont i magen så vi kom överens om att veckan efter skulle vi dela på Magnumen, men när vi kom till Boströms ville han ha en Sandwich istället, men jag gillar inte Sandwich sade jag, spelar ingen roll sade Theo och drog i sig hela, denna gång utan att få ont i magen.

För övrigt är det kallt och en helvetes massa att göra på jobbet.

OK, det var allt för den här gången, vi hörs snart igen.

Titta gärna på världens starkaste Lina genom att följa länken här under

http://www.svt.se/nyheter/val2014/behovde-akut-canceroperation-skulle-vanta-i-tre-manader

Skall man verkligen göra en sammanställning av det som hände under det senaste året, jag betvivlar att det blir särskilt rolligt men va fan fansen behöver lite att läsa.

Det första som hände under 2013 var att Egge ramlade och skadade sig och hamnade på Uddevalla Sjukhus, efter någon vecka där kom han till Lindkullens äldreboende och där är han än i dag.

Han rökade sin sista cigarett den 3/1 2013 men pratar ännu om ciggisarna, jag har inte rökat sedan i osndags kan han säga, han har haft avvänjningsplåster på sig varje dag men vanans makt är stor, det är nog mer det än  nikotinsuget, han har ju förstås rökat i en 70 år.

Sedan under våren var det ju fotbollen som drog igång, det gick ju inte så bra i år och vi lämnade div. 3 efter sex år.

På sommaren var det väl resan till Mölle som jag mest kommer ihåg, pojkarna från Hjortmossen var med och bilderna jag lade ut när Theo spelar golf och när han badar fick mycket beröm.

Edetfestivalen var som vanligt den sista helgen i Augusti, jag hade ingen egen låt den här gången men det var bra ändå, speciellt när vi plockade upp folk som fick hjälpa till med rytmen i ”Me and Julio”

Nästa spelning med GO Band kommer i mars i Trollhättan med bara inbjudna gäster, jag tror det är fullsatt redan.

Jag har inte lyckats skriva så mycket under 2013 som jag önskat, mina planer var att skriva lite mer men ännu så länge har jag svårt att hitta ämnen, nu kom jag på en rolig grej som hände under året och som har sin begynnelse flera år tillbaka.

För flera år sedan hjälpte Egge sin kusin Gösta att flytta och fick då en del av Göstas grejer, bland annat en batong som användes av vakterna på Folkets Hus och Folkets Park, Gösta var ju chef för dessa nöjesställen och hade tillgång till all rekvisita. Egge hängde batongen vid ytterdörren och där blev den hängande.

Några år senare blev en släkting utsatt för ett rånförsök i hemmet men undkom oskadd på grund av sitt kalla sätt att hantera saken genom att dra igen dörren och låsa den, rånaren försvann snopet, men jag kom att tänka på batongen som hängde vid ytterdörren och tog ned den i källaren för att den skulle vara nära till hands.

I somras fick jag en riktigt äcklig mardröm och vaknade svett av skräck, fick tag i batongen och hade den i handen när jag försökte sova vidare.

Dagen efter var jag på den lokala puben och när dom stängde där fortsatte vi hemma hos mig jag och en till, det ena gav det andra och vi gick och lade oss, ojsan, där låg också batongen, snabb sorti från gästen som säkert undrade va i helvete jag hade den till, inte så roligt kanske men jag skrattade faktiskt efter någon vecka.

Var detta det viktigaste under året så var det inget vidare år, men, jo det var allt bra synd att det finns så mycket sjukdom i världen bara.

Ha ett bra 2014 så hörs vi så fort jag hittar något roligt.

Commitment and Integrity.