Semesterblogg, vecka 1 - Segling och myggbett.
Detta får ju inte bli en repris på fjolårets seglingsblogg men det kan ju inte hjälpas att det blir lite om "Ruffhäxor" igen.
I år seglade vi i Östersjön utanför Vaxholm. Inga stormar, inte ens kuling fick vi vara med om men ändå blev det inte många timmar segling för vi gick hela tiden rakt mot vinden, som hjälpnavigatör stod jag mest och tittade över axeln på Ruffihäxa 1 som är den bästa navigatören jag vet, hon lär mig nya saker hela tiden.
I år hade vi en liten båt på släp som kallas för Jolle, den hänger i ett snöre som kallas tamp, snören heter olika saker på en båt, ibland är det en tross ibland är det ett rep, ja det finns olika namn på snören och rep.
Det finns andra konstiga saker på en båt, Backen ligger längst fram, ibland kallas det fören. Där bak heter det aktern, jag tror det heter så för där hänger aktersnurran som egentligen skall vara till jollen.
Längst bak hänger också ankaret, att slänga i ankaret innebär att det finns tre olika farligheter, för det första man måste akta sig så man inte står med foten i en ögla på ankarlinan för då kan man följa med ankaret i vattnet.
För det andra måste man akta sig så man inte slänger i ankaret över någon annans ankarlina, dessa andra seglare, som ju egentligen bör ligga någon annan stans, kan bli mycket arga om man lägger linan över deras.
För det tredje så finns det en pinne som man kan få en smäll av, denna pinner svänger så fort Kapten vrider på ratten, egentligen är den en reserv om ratten skulle sluta fungera.
Vi hade också sällskap av en annan båt som hade Kapten Vicke som befäl, i den båten fanns ytterligare en ruffhäxa som vi kallade nummer 3, i den båten fanns också en liten hund av obestämbar ras som, hör och häpna, heter Ruffe, detta är sant. Deras båt var gul med en svart mast och båten var en Muräna. Vår Kaptens båt är ju en 31 fots Hallberg-Rassey men trots det fina namnet seglade Kapten Vicke fortare än oss, mindre last antagligen.
I år har det gått bra att sova i slafen, jag sov så kraftigt att jag inte ens kände myggorna som fanns i ruffen, jag har mellan femton och tjugo stora myggbett som kliar så in i helvete, hur länge varar dom.
Det blev inte mycket till kortspel i år, vi spelade Canasta endast två spel och det blev oavgjort, Kapten och jag vann stort en gång och det var den enda gången Ruffhäxa ett blev förgrymmad, när vi tog vår sjunde Canasta blev hon så ilsken att hon bytte ut ett kort hon redan lagt och sade att ni har fått tillräckligt med Canastor.
Resten av resan spelade vi Yatzy och jag var den ende som inte vann någon gång, Kapten vann flest gånger och Ettan sade att det beror på att han är totalt ointresserad av att spela, Ettan och Tvåan är väldigt intresserade av att vinna däremot.
Jag badade i Östersjön med endast i 17,8 grader i vattnet, det gick bättre än jag trodde, delvis beroende på att jag kände att jag måste tvätta och raka mig annars hade jag nog aldrig gått i.
När vi skulle åka hem från Finnhamn där vi legat dom sista nätterna fick vi ta Waxholmsbåten, ett par timmars båttur genom en mycket vacker skärgård.
Tack för i år Ruffisar och Kaptener (och ruffhundar)
Nästa gång skall jag knyta några knutar också, eller slå några knopar.
P.S.
Ingen har ringt från jobbet på hela veckan, mina och Lingens instruktioner måste vara bättre än jag trodde, heja Penning.
Nu skall jag gå ned i The Dungeon, ta en Whiskey, spela lite Rock n´ Roll och klia myggbett.
I år seglade vi i Östersjön utanför Vaxholm. Inga stormar, inte ens kuling fick vi vara med om men ändå blev det inte många timmar segling för vi gick hela tiden rakt mot vinden, som hjälpnavigatör stod jag mest och tittade över axeln på Ruffihäxa 1 som är den bästa navigatören jag vet, hon lär mig nya saker hela tiden.
I år hade vi en liten båt på släp som kallas för Jolle, den hänger i ett snöre som kallas tamp, snören heter olika saker på en båt, ibland är det en tross ibland är det ett rep, ja det finns olika namn på snören och rep.
Det finns andra konstiga saker på en båt, Backen ligger längst fram, ibland kallas det fören. Där bak heter det aktern, jag tror det heter så för där hänger aktersnurran som egentligen skall vara till jollen.
Längst bak hänger också ankaret, att slänga i ankaret innebär att det finns tre olika farligheter, för det första man måste akta sig så man inte står med foten i en ögla på ankarlinan för då kan man följa med ankaret i vattnet.
För det andra måste man akta sig så man inte slänger i ankaret över någon annans ankarlina, dessa andra seglare, som ju egentligen bör ligga någon annan stans, kan bli mycket arga om man lägger linan över deras.
För det tredje så finns det en pinne som man kan få en smäll av, denna pinner svänger så fort Kapten vrider på ratten, egentligen är den en reserv om ratten skulle sluta fungera.
Vi hade också sällskap av en annan båt som hade Kapten Vicke som befäl, i den båten fanns ytterligare en ruffhäxa som vi kallade nummer 3, i den båten fanns också en liten hund av obestämbar ras som, hör och häpna, heter Ruffe, detta är sant. Deras båt var gul med en svart mast och båten var en Muräna. Vår Kaptens båt är ju en 31 fots Hallberg-Rassey men trots det fina namnet seglade Kapten Vicke fortare än oss, mindre last antagligen.
I år har det gått bra att sova i slafen, jag sov så kraftigt att jag inte ens kände myggorna som fanns i ruffen, jag har mellan femton och tjugo stora myggbett som kliar så in i helvete, hur länge varar dom.
Det blev inte mycket till kortspel i år, vi spelade Canasta endast två spel och det blev oavgjort, Kapten och jag vann stort en gång och det var den enda gången Ruffhäxa ett blev förgrymmad, när vi tog vår sjunde Canasta blev hon så ilsken att hon bytte ut ett kort hon redan lagt och sade att ni har fått tillräckligt med Canastor.
Resten av resan spelade vi Yatzy och jag var den ende som inte vann någon gång, Kapten vann flest gånger och Ettan sade att det beror på att han är totalt ointresserad av att spela, Ettan och Tvåan är väldigt intresserade av att vinna däremot.
Jag badade i Östersjön med endast i 17,8 grader i vattnet, det gick bättre än jag trodde, delvis beroende på att jag kände att jag måste tvätta och raka mig annars hade jag nog aldrig gått i.
När vi skulle åka hem från Finnhamn där vi legat dom sista nätterna fick vi ta Waxholmsbåten, ett par timmars båttur genom en mycket vacker skärgård.
Tack för i år Ruffisar och Kaptener (och ruffhundar)
Nästa gång skall jag knyta några knutar också, eller slå några knopar.
P.S.
Ingen har ringt från jobbet på hela veckan, mina och Lingens instruktioner måste vara bättre än jag trodde, heja Penning.
Nu skall jag gå ned i The Dungeon, ta en Whiskey, spela lite Rock n´ Roll och klia myggbett.
Den svenska sjukvården & Allsång på Skansen
När Egge bröt lårbenshalsen kom han in akut och fick höften opererad, efter lång rehabilitering kom han hem, sjukgymnasterna gjorde vad dom kunde men han blev inte bättre. Det visade sig efter ett tag att brottet satt fel och att han måste göra en ny operation, denna gång skall en plastdel sättas in.
Vi blev lite lättade över att det var något fel och Egge själv blev nöjd för nu skulle det väl ändå bli bättre. Doktorn sade att han skulle komma i förtur och vi väntade oss att kanske en vecka eller två så skulle någonting hända.
Döm om vår förvåning och nästan förtvivlan när kallelsen till lasarettet kom, första september, två månader i fortsatt plåga och sedan lång rehabilitering efteråt, vi skulle hamna långt in i hösten innan han skulle vara hemma igen.
Kommunen har ju varit här, överenskommelsen att ta bort trösklar och sätta upp en ramp är ju en månad gammal och till och med det borde ju vara klart när han kom hem nästa gång.
Jag började ringa till överläkare på NÄL, till operationsplanerarna och till slut kom jag fram till sköterskorna som arbetar på ortopeden i Uddevalla, där var det en som förstod våra problem och hon sade att hon skulle göra vad hon kunde.
Redan dagen därpå fick vi en kallelse till Uddevalla sjukhus den 11 augusti. Tre veckor gick det i alla fall att förkorta tiden med.
Sjukvården i sommarsverige är inte lika bra som den normalt är, är det inte akut så får man inte komma in, förresten är inte ett lårbensbrott som inte läkt också akut. När man inte kan sova en hel natt för värkens skull, när man äter maximalt med medicin och läkaren inte vågar ge mer då anser jag att det är akut.
Nu får han kämpa en månad till innan det händer något, men en månad är kortare än två.
Själv har jag ju varit på Kungälvs lasarett och gjort en enkel bråckoperation, ett och ett halvt år efter att jag först kontaktade läkare blev jag opererad, men det är klart att jag inte klagar på det för jag hade ju inte ont, om int jeansen var för tajta när jag satte mig i bilen. Jag valsade runt bland läkare i Lilla Edet, Uddevalla, Göteborg och Kungälv, det kallas för "Vårdgaranti" hade inte den funnits hade jag väntat på operation på NÄL ännu antar jag.
Sverige är fantastiskt.
Nu till något lite roligare. Allsång på Skansen är ett populärt TV program, jag råkade på det häromdagen när jag zappade runt och fick till min stora förvåning se Ann-Louise Hansson sjunga ett potpurri på sina "Hits" från 60 talet.
På långt håll var hon fantastiskt snygg, i närbild inte riktigt lika snygg längre, men va fan hon måste ju vara närmare 75 år. Allsångsledare är en som heter Lundin tror jag, han sjunger klart sämre än vår egen Rolf som jag hoppas skall leda allsången på Edetfestivalen i år, förra året tog han till hjälp men jag tycker han bör klara det själv, Roffe Vinyl som han kallas på bruket borde ta till sig av kritiken jag gav efter förra årets framträdande och skippa hjälpen.
På Liseberg har dom också allsång har jag hört, Bingo Lotta leder den och hon kan ju i alla fall sjunga, och att hon sen gillade lite kinky grejer i yngre år (efter vad Pevy säger) gör ju inte saken sämre,
Sex arbetsdagar kvar till semestern, Farbror Åke var inte glad idag när han fick veta att han skall göra delar av mitt jobb, stackarn.
Upp med hakan lads, var inte lika pessimistiska som jag är.
Vi blev lite lättade över att det var något fel och Egge själv blev nöjd för nu skulle det väl ändå bli bättre. Doktorn sade att han skulle komma i förtur och vi väntade oss att kanske en vecka eller två så skulle någonting hända.
Döm om vår förvåning och nästan förtvivlan när kallelsen till lasarettet kom, första september, två månader i fortsatt plåga och sedan lång rehabilitering efteråt, vi skulle hamna långt in i hösten innan han skulle vara hemma igen.
Kommunen har ju varit här, överenskommelsen att ta bort trösklar och sätta upp en ramp är ju en månad gammal och till och med det borde ju vara klart när han kom hem nästa gång.
Jag började ringa till överläkare på NÄL, till operationsplanerarna och till slut kom jag fram till sköterskorna som arbetar på ortopeden i Uddevalla, där var det en som förstod våra problem och hon sade att hon skulle göra vad hon kunde.
Redan dagen därpå fick vi en kallelse till Uddevalla sjukhus den 11 augusti. Tre veckor gick det i alla fall att förkorta tiden med.
Sjukvården i sommarsverige är inte lika bra som den normalt är, är det inte akut så får man inte komma in, förresten är inte ett lårbensbrott som inte läkt också akut. När man inte kan sova en hel natt för värkens skull, när man äter maximalt med medicin och läkaren inte vågar ge mer då anser jag att det är akut.
Nu får han kämpa en månad till innan det händer något, men en månad är kortare än två.
Själv har jag ju varit på Kungälvs lasarett och gjort en enkel bråckoperation, ett och ett halvt år efter att jag först kontaktade läkare blev jag opererad, men det är klart att jag inte klagar på det för jag hade ju inte ont, om int jeansen var för tajta när jag satte mig i bilen. Jag valsade runt bland läkare i Lilla Edet, Uddevalla, Göteborg och Kungälv, det kallas för "Vårdgaranti" hade inte den funnits hade jag väntat på operation på NÄL ännu antar jag.
Sverige är fantastiskt.
Nu till något lite roligare. Allsång på Skansen är ett populärt TV program, jag råkade på det häromdagen när jag zappade runt och fick till min stora förvåning se Ann-Louise Hansson sjunga ett potpurri på sina "Hits" från 60 talet.
På långt håll var hon fantastiskt snygg, i närbild inte riktigt lika snygg längre, men va fan hon måste ju vara närmare 75 år. Allsångsledare är en som heter Lundin tror jag, han sjunger klart sämre än vår egen Rolf som jag hoppas skall leda allsången på Edetfestivalen i år, förra året tog han till hjälp men jag tycker han bör klara det själv, Roffe Vinyl som han kallas på bruket borde ta till sig av kritiken jag gav efter förra årets framträdande och skippa hjälpen.
På Liseberg har dom också allsång har jag hört, Bingo Lotta leder den och hon kan ju i alla fall sjunga, och att hon sen gillade lite kinky grejer i yngre år (efter vad Pevy säger) gör ju inte saken sämre,
Sex arbetsdagar kvar till semestern, Farbror Åke var inte glad idag när han fick veta att han skall göra delar av mitt jobb, stackarn.
Upp med hakan lads, var inte lika pessimistiska som jag är.
"Committment is the daily triumph of integrity over cynicism."
Namnfest
Dop är ute för nu räcker det med att man har en "Namnfest" i trädgården, festen går ut på att man kallar in all släkt och vänner, lagar mat i tre timmar så man blir dysvett, äter upp all maten på en kvart, talar om för alla att nu heter han Theo Lee, men kallas för Theo.
När det är avklarat går dom flesta hem och kvar blir som vanligt Josse, Daniel, Annika, Mattias, Kristin och jag.
Storegge sitter på en stol och tittar på när vi spelar kubb, ett spel som har 7,5 miljoner regler kom vi fram till, en för varje svensk.
Daniel var dagens segrare, först vann han en poängpromenad om Theo, (då var alla kvar) och sedan vann han i kubb, det spelade ingen roll vilka regler han använde, han vann ändå.
Det finns lite bilder på festen för er som är nyfikna, Daniel med sitt första pris, jag med grillvantar, alla andra som sitter beskedligt och väntar på mat, dessa bilder plus en massa Theo finns på http://littlemissred.blogspot.com/
Värmeböljan fortsätter, idag jobbade jag barfota på kontoret, men jag hade gul väst på mig i alla fall.
Nu är det snart dags att prata lite skit om konstiga fotbollsspelare men jag får vänta lite till, en match kvar för både A och B innan semesterstoppet.
Två och en halv vecka innan semestern och ingen som gör mitt jobb, det låter som bruten tycker jag, bäst att inget planera.
Det är nästan för varmt för att prata musik också, men min Polare Pär har givit mig lite "nya" Sattelites skivor han bränt ned och det är dom som går både i bilen och på kontoret just nu, Eriksson kommer in ibland för att njuta lite men Ling ser bara förvånad ut.
Jag behöver lägga in min sommarrepertoar i I-poden innan semestern, Who, Wilmer och så finns det en ny Green Day jag måste köpa, Olsson skriver om Los Lobos som spelar i Stockholm men det sker före min semester så det går inte, tänk om man haft en kamrat som var intresserad av Rockresor, ja Annika är det ju lite grann men inte på samma sätt.
Royne, ge mig ett uppslag, jag har sommartorka.
När det är avklarat går dom flesta hem och kvar blir som vanligt Josse, Daniel, Annika, Mattias, Kristin och jag.
Storegge sitter på en stol och tittar på när vi spelar kubb, ett spel som har 7,5 miljoner regler kom vi fram till, en för varje svensk.
Daniel var dagens segrare, först vann han en poängpromenad om Theo, (då var alla kvar) och sedan vann han i kubb, det spelade ingen roll vilka regler han använde, han vann ändå.
Det finns lite bilder på festen för er som är nyfikna, Daniel med sitt första pris, jag med grillvantar, alla andra som sitter beskedligt och väntar på mat, dessa bilder plus en massa Theo finns på http://littlemissred.blogspot.com/
Värmeböljan fortsätter, idag jobbade jag barfota på kontoret, men jag hade gul väst på mig i alla fall.
Nu är det snart dags att prata lite skit om konstiga fotbollsspelare men jag får vänta lite till, en match kvar för både A och B innan semesterstoppet.
Två och en halv vecka innan semestern och ingen som gör mitt jobb, det låter som bruten tycker jag, bäst att inget planera.
Det är nästan för varmt för att prata musik också, men min Polare Pär har givit mig lite "nya" Sattelites skivor han bränt ned och det är dom som går både i bilen och på kontoret just nu, Eriksson kommer in ibland för att njuta lite men Ling ser bara förvånad ut.
Jag behöver lägga in min sommarrepertoar i I-poden innan semestern, Who, Wilmer och så finns det en ny Green Day jag måste köpa, Olsson skriver om Los Lobos som spelar i Stockholm men det sker före min semester så det går inte, tänk om man haft en kamrat som var intresserad av Rockresor, ja Annika är det ju lite grann men inte på samma sätt.
Royne, ge mig ett uppslag, jag har sommartorka.
"Committment is the daily triumph of integrity over cynicism."
(from an abandoned Catholic school blackboard in rural Illinois)
