Rock n´Roll part 3 - Efterdyningar
Efter resan till Köpenhamn har jag haft svår abstinens efter Jason & Co. jag spelar låtar med dom hela tiden i bilen, just nu är jag nere på fyra låtar, alla från CDn Clear Impetous Morning som kom ut 1996, CDn börjar med Self Sabotage och Cappuccino Rosie, två riktiga rökare, som tredje låt kommer vad jag i dagsläget kallar världens bästa rock genom tiderna, Warners gitarr lägger ett fruktansvärt riff eller vad man skall säga, det liksom studsar fram, låten heter Drugstore Truck Drivin´ Man, jag spelar den om och om igen, den har ett enormt driv, när Jason börjar sjunga igen efter Warners solo direkt i samband med tonhöjningen och i samma ögonblick kommer också en tempohöjning, man märker det inte först men jag tyckte det verkade lite underligt så jag satt kvar i bilen i garaget en kväll när jag kom hem från en kamrat jag hälsat på, spelade lagom högt, lutade mig bakåt och blundade och stampade takten med vänstern, precis när glidningen kommer, då höjs tempot, en liten liten aning, det är nästan som det är ett annat "Take"
Jag börjar undra om inte rytmsektionen Perry Baggs på trummor och Jeff Johnson på bass har en större betydelse än jag först trodde, för på denna skiva är dom grymma, dom deltog ju ofta i själva låtskrivandet också, framför allt Baggs, som för övrigt är jättesjuk och inte beräknas leva så länge till, måtte han få ett bra liv i slutet.
Den fjärde låten är faktiskt en ballad som heter Going Nowhere, ingen märkvärdig låt egentligen men en andningspaus efter dom första tre låtarna, när den är slut är det tillbaka till Self-Sabotage igen.
Jag måste säga att jag är lite ledsen idag, igår spelade Warner och Dan Baird i Stockholm, tänk om man haft någon musikintresserad kompis som var villig att åka med, jag deppar och skall åka til Trollhättan strax, ingen större anledning att åka dit mer än att jag kan spela Drugstore Truck Drivin´ Man hur högt och hur många gånger jag vill.
Igår kvaddade LEIF Kongahälla med 4-0 på Ekaråsen, vi var tillbaka på en plan som passade oss efter förra veckans "Green" i Sävedalen, nä tacka vet jag en ojämn plan, så skall fotboll spelas.
Efter matchen fick jag stryk i kortspel men eftersom jag ändå deppar så spelade det ingen roll, inget kan få mig på bra humör idag.
Rock n´ Roll
Jag börjar undra om inte rytmsektionen Perry Baggs på trummor och Jeff Johnson på bass har en större betydelse än jag först trodde, för på denna skiva är dom grymma, dom deltog ju ofta i själva låtskrivandet också, framför allt Baggs, som för övrigt är jättesjuk och inte beräknas leva så länge till, måtte han få ett bra liv i slutet.
Den fjärde låten är faktiskt en ballad som heter Going Nowhere, ingen märkvärdig låt egentligen men en andningspaus efter dom första tre låtarna, när den är slut är det tillbaka till Self-Sabotage igen.
Jag måste säga att jag är lite ledsen idag, igår spelade Warner och Dan Baird i Stockholm, tänk om man haft någon musikintresserad kompis som var villig att åka med, jag deppar och skall åka til Trollhättan strax, ingen större anledning att åka dit mer än att jag kan spela Drugstore Truck Drivin´ Man hur högt och hur många gånger jag vill.
Igår kvaddade LEIF Kongahälla med 4-0 på Ekaråsen, vi var tillbaka på en plan som passade oss efter förra veckans "Green" i Sävedalen, nä tacka vet jag en ojämn plan, så skall fotboll spelas.
Efter matchen fick jag stryk i kortspel men eftersom jag ändå deppar så spelade det ingen roll, inget kan få mig på bra humör idag.
Rock n´ Roll
Kommentarer
Postat av: Kristin
Inte mig heller pappa, inte mig heller.
Trackback
