Gert-Inge ägde i Sveabäck
Den årliga Ledarresan gick för första gången på länge på vårsidan, detta för att vi skulle ha ljuset med oss i Sveabäck, Willgards torp som ligger mellan Nygård och Prässebo. Vi bestämde oss redan i höstas för att ha en vårresa, vi kommer att avgå som festkommitte jag och Kerstin och vi ville gärna ha en resa som innehöll lite tävlingar.
Resan var som vanligt "hemlig" och som vanligt gissades det kraftigt fel, tyvärr blev jag tvungen att berätta att det var uteaktiviteter för det skulle ju bli rätt dåligt väder, när sedan inte Kerstin dök upp på samlingen vid Sibylla var det förstås ganska klart vart vi skulle.
Vi åkte vägen över Lödöse för det var inte så många gupp där som det är på Nygårdsvägen, men Roger lyckades hitta ett och sölade lite. När vi kom fram startade tävlingarna direkt, vi hade gjort en tipspromenad som handlade om gamla Ledarresor från 2010 och till 2000, alla som varit med alla gånger hade förstås en fördel men vi hittade på ett handikappsystem så att alla skulle ha lika stor chans.
Dom flesta fick 12 rätt.
Andra deltävlingen, D25, det gällde att hitta en dansk 25 öring i gräset på tid. Annika var först och trampade naturligtvis ned 25 öringen så djupt att jag nästan inte hittade den själv, vissa hittade den jättefort och vissa rörde den utan att se den, den var alltid lurigt gömd.
Sedan var det dags att äta, Älvkanten hade caterat men vi grillade även lax, eller Bengt gjorde det, perfekt gjort.
Efter maten hade vi tävlingen Ringen, man skulle kliva in i ringen så exakt nära en minut som möjligt efter att jag sagt GÅ, Elisabeth klev in efter 1 minut och 43 hundradelar, överlägset bäst.
Hennes man kom tvåa, dock efter att ha fått starta om då han inte förstod tävlingen, det gjorde inte Anders heller, båda gjorde lika fel, när jag sade GÅ, väntade dom en hel sekund och klev sedan in, 59 sekunder för tidigt, dom fick en chans till och då gick det lite bättre.
Den fjärde deltävlingen skulle blivit luftpistol men när Bettan sköt blev det eldavbrott hela tiden och vi fick ge upp pistolen och kasta kardborrebollar istället, det gick lika bra.
Gert Inge är ju den stora tävlingsmänniskan i gruppen och är ofta med i finalen när vi har lekar, denna gång hade han ju en bra chans eftersom jag inte fick delta, det var ingen sångtävling heller så hans chanser var ju ganska stora, han fick alla rätt på promenaden, han vann på pricktävlingen och 25 öringen och kom bland dom bästa även i ringen så hans seger var odiskutabel och första pris var turligt nog dom röda hörlurarna från Köpenhamn som han i två år längtat efter, grattis till segern G-I N.
Tvåa i tävlingen kom Jan-Erik, han kom långt efter i staten då han inte kunde så många av svaren på promenaden men han placerade sig som tvåa i dom övriga tävlingarna och dök helt plötsligt upp som "Runner up" han blev nog mest överraskad själv.
Tredje platsen fick avgöras genom särkastning, Bettan, Annika och Eva-Lena kom på samma poäng, tävlingsmänniskan Annika avgjorde med en 100 poängare medan Bettan missade tavlan helt, Eva Lena kom alltså fyra.
Det blev inte så mycket uteaktiviteter som jag hoppats på, ingen Irish Cristmas Running och inget Crocketspel heller, knotten blev övermäktiga som ni kan se på bilderna här under.
Detta var min sista gång som reseledare, sen får vi se om jag får följa med nästa gång det blir Ledarresa.
Det har varit ett stort nöje att få vara med Er.
Resan var som vanligt "hemlig" och som vanligt gissades det kraftigt fel, tyvärr blev jag tvungen att berätta att det var uteaktiviteter för det skulle ju bli rätt dåligt väder, när sedan inte Kerstin dök upp på samlingen vid Sibylla var det förstås ganska klart vart vi skulle.
Vi åkte vägen över Lödöse för det var inte så många gupp där som det är på Nygårdsvägen, men Roger lyckades hitta ett och sölade lite. När vi kom fram startade tävlingarna direkt, vi hade gjort en tipspromenad som handlade om gamla Ledarresor från 2010 och till 2000, alla som varit med alla gånger hade förstås en fördel men vi hittade på ett handikappsystem så att alla skulle ha lika stor chans.
Dom flesta fick 12 rätt.
Andra deltävlingen, D25, det gällde att hitta en dansk 25 öring i gräset på tid. Annika var först och trampade naturligtvis ned 25 öringen så djupt att jag nästan inte hittade den själv, vissa hittade den jättefort och vissa rörde den utan att se den, den var alltid lurigt gömd.
Sedan var det dags att äta, Älvkanten hade caterat men vi grillade även lax, eller Bengt gjorde det, perfekt gjort.
Efter maten hade vi tävlingen Ringen, man skulle kliva in i ringen så exakt nära en minut som möjligt efter att jag sagt GÅ, Elisabeth klev in efter 1 minut och 43 hundradelar, överlägset bäst.
Hennes man kom tvåa, dock efter att ha fått starta om då han inte förstod tävlingen, det gjorde inte Anders heller, båda gjorde lika fel, när jag sade GÅ, väntade dom en hel sekund och klev sedan in, 59 sekunder för tidigt, dom fick en chans till och då gick det lite bättre.
Den fjärde deltävlingen skulle blivit luftpistol men när Bettan sköt blev det eldavbrott hela tiden och vi fick ge upp pistolen och kasta kardborrebollar istället, det gick lika bra.
Gert Inge är ju den stora tävlingsmänniskan i gruppen och är ofta med i finalen när vi har lekar, denna gång hade han ju en bra chans eftersom jag inte fick delta, det var ingen sångtävling heller så hans chanser var ju ganska stora, han fick alla rätt på promenaden, han vann på pricktävlingen och 25 öringen och kom bland dom bästa även i ringen så hans seger var odiskutabel och första pris var turligt nog dom röda hörlurarna från Köpenhamn som han i två år längtat efter, grattis till segern G-I N.
Tvåa i tävlingen kom Jan-Erik, han kom långt efter i staten då han inte kunde så många av svaren på promenaden men han placerade sig som tvåa i dom övriga tävlingarna och dök helt plötsligt upp som "Runner up" han blev nog mest överraskad själv.
Tredje platsen fick avgöras genom särkastning, Bettan, Annika och Eva-Lena kom på samma poäng, tävlingsmänniskan Annika avgjorde med en 100 poängare medan Bettan missade tavlan helt, Eva Lena kom alltså fyra.
Det blev inte så mycket uteaktiviteter som jag hoppats på, ingen Irish Cristmas Running och inget Crocketspel heller, knotten blev övermäktiga som ni kan se på bilderna här under.
Detta var min sista gång som reseledare, sen får vi se om jag får följa med nästa gång det blir Ledarresa.
Det har varit ett stort nöje att få vara med Er.
Rockresa till Malmö
Jag och Pär var i Malmö för att se Jason & The Scorchers för tredje gången på två år, första gången var i Köpenhamn 2009, den turnén var den första på många år och det fanns ingen ny skiva ute då, 2010 släppte dom Halcyon Days och med den som grund och med alla gamla låtar blev det en lång och mycket bra koncert.
Dom nya medlemmarna i bandet, Pontus Snibb och Al Collins hade gjort bandet ännu bättre än i Köpenhamn.
Nu i Malmö var det ungefär samma låtar som i Oslo men vilken närhet det blev, dom stod på golvet, på en innegård inför ca. 300 personer, det blev lite snack med bandet mellan låtarna, även i paus och efter koncerten var slut pratade vi med Scorchrarna, Pär fick snackat till sig en bassträng som gick sönder för Al, den kommer nog att hänga bland hans andra dyrgripar. Jag fick ett plektrum av Warner (han har blivit ganska rund om magen förresten)
Innan det började stod jag i baren och tog en öl, utanför sålde en man skivor och T-shirts och jag tyckte jag kände igen honom, det gjorde Pär också, jag gick fram och frågade "Are you traveling with the band" han svarade "No I am the father to the drummer" jag sade "men va fan då är du ju svensk" ja jag bor i Malmö svarade han, det visade sig att Pontus Snibbs pappa inte heter Snibb i efternamn, det är hans mamma som gör det, pappan spelar också trummor, han har varit medlem i Nationalteatern sedan slutet av 70 talet, där ser man, Hanna från Arlöv HEJ.
Bandet startade med Mona Lee naturligtvis, sedan kom gamla och nya låtar blandat i full fart, låtlistan lägger jag ut härunder. Det blev en lång koncert igen och bandet verkar vara på kanonhumör, alla har sina egna projekt mellan spelningarna och Warner berättade att han kommer tillbaka till Sverige i höst tillsammans med Dan Baird & Homemade Sin och då kommer vi att vara där.
Avslutningen blev extra rolig för dom körde som sista låt "Take me home Country Road" låten som jag gör bättre än Kicki Danielsson, men som Jason & The Scorchers finns det ingen som gör den, inte ens GO Band.
Efter koncerten frågade dom om vi skulle komma till Sweden Rock Festival i Karlshamn på fredag kväll, dom skulle uppträda på en av dom mindre scenerna klockan 16.00, tyvärr kunde vi ju inte detta, det hade varit roligt att se dom med några tusen i publiken och inte bara 300 som det var på torsdag i Malmö och som det brukar vara på deras spelningar i norden.
Det sista som hände var att för en gång skull kom Jason själv förbi, han brukar inte mingla som dom andra gör, jag passade på att säga att den senaste CDn är så djävla bra, han tog i hand och tackade, det var ju inte första gången vi skakade hand, det gjorde vi ju även i Köpenhamn för två år sedan, den gången lyfte jag upp honom på Scen, denna gång stod dom på golvnivå kan man säga, det kan ni se på bilderna.
Nu skall jag inte skriva mer utan lägga in lite bilder istället, Rock on folks.
Dom nya medlemmarna i bandet, Pontus Snibb och Al Collins hade gjort bandet ännu bättre än i Köpenhamn.
Nu i Malmö var det ungefär samma låtar som i Oslo men vilken närhet det blev, dom stod på golvet, på en innegård inför ca. 300 personer, det blev lite snack med bandet mellan låtarna, även i paus och efter koncerten var slut pratade vi med Scorchrarna, Pär fick snackat till sig en bassträng som gick sönder för Al, den kommer nog att hänga bland hans andra dyrgripar. Jag fick ett plektrum av Warner (han har blivit ganska rund om magen förresten)
Innan det började stod jag i baren och tog en öl, utanför sålde en man skivor och T-shirts och jag tyckte jag kände igen honom, det gjorde Pär också, jag gick fram och frågade "Are you traveling with the band" han svarade "No I am the father to the drummer" jag sade "men va fan då är du ju svensk" ja jag bor i Malmö svarade han, det visade sig att Pontus Snibbs pappa inte heter Snibb i efternamn, det är hans mamma som gör det, pappan spelar också trummor, han har varit medlem i Nationalteatern sedan slutet av 70 talet, där ser man, Hanna från Arlöv HEJ.
Bandet startade med Mona Lee naturligtvis, sedan kom gamla och nya låtar blandat i full fart, låtlistan lägger jag ut härunder. Det blev en lång koncert igen och bandet verkar vara på kanonhumör, alla har sina egna projekt mellan spelningarna och Warner berättade att han kommer tillbaka till Sverige i höst tillsammans med Dan Baird & Homemade Sin och då kommer vi att vara där.
Avslutningen blev extra rolig för dom körde som sista låt "Take me home Country Road" låten som jag gör bättre än Kicki Danielsson, men som Jason & The Scorchers finns det ingen som gör den, inte ens GO Band.
Efter koncerten frågade dom om vi skulle komma till Sweden Rock Festival i Karlshamn på fredag kväll, dom skulle uppträda på en av dom mindre scenerna klockan 16.00, tyvärr kunde vi ju inte detta, det hade varit roligt att se dom med några tusen i publiken och inte bara 300 som det var på torsdag i Malmö och som det brukar vara på deras spelningar i norden.
Det sista som hände var att för en gång skull kom Jason själv förbi, han brukar inte mingla som dom andra gör, jag passade på att säga att den senaste CDn är så djävla bra, han tog i hand och tackade, det var ju inte första gången vi skakade hand, det gjorde vi ju även i Köpenhamn för två år sedan, den gången lyfte jag upp honom på Scen, denna gång stod dom på golvnivå kan man säga, det kan ni se på bilderna.
Nu skall jag inte skriva mer utan lägga in lite bilder istället, Rock on folks.
Vad händer nästa vecka.
Nästa vecka skall dottern in till Sahlgrenska för att prata med doktorn som skall stråla hennes ljumske, detta är rutin efter förra operationen, sedan är det ny operation den 12-13 juni och då skall dom ta dom prickar som finns under hälen där den första skiten satt.
Nästa vecka skall jag och Pär åka till Malmö för att än en gång se Jason & The Schorchers, dom spelar först i Malmö och dagen efter på Sweden Rock Festival. Vilken tur att vi hittade denna spelning,vi tjänade ungefär tusen spänn på detta per man.
Nästa vecka är det en kort vecka igen, måndag är det Nationaldag, tisdag är det Sahlgrenska, onsdag är det match på Ekaråsen, torsdag är det Jason, fredag är det ledigt för hemresa från Malmö, kommer bruket att klara sig, ja troligtvis, men hur mycket jobb blir det måndagen efter, tänk på det JanE, Bergis, Tollgate och Åke, snart är det er tur, semestern väntar.
Kort inlägg denna gång, tänk på Cancerfonden och på att "Committment is the daily triumph of integrity over cynicism."
Detta sista framför allt till alla er chefer som vet vad "Essentiels" betyder, c/o life, my ass.
Nästa vecka skall jag och Pär åka till Malmö för att än en gång se Jason & The Schorchers, dom spelar först i Malmö och dagen efter på Sweden Rock Festival. Vilken tur att vi hittade denna spelning,vi tjänade ungefär tusen spänn på detta per man.
Nästa vecka är det en kort vecka igen, måndag är det Nationaldag, tisdag är det Sahlgrenska, onsdag är det match på Ekaråsen, torsdag är det Jason, fredag är det ledigt för hemresa från Malmö, kommer bruket att klara sig, ja troligtvis, men hur mycket jobb blir det måndagen efter, tänk på det JanE, Bergis, Tollgate och Åke, snart är det er tur, semestern väntar.
Kort inlägg denna gång, tänk på Cancerfonden och på att "Committment is the daily triumph of integrity over cynicism."
Detta sista framför allt till alla er chefer som vet vad "Essentiels" betyder, c/o life, my ass.
