Tre Rockresor
Nu blir det åka av, det var länge sedan jag skrev något, jag har väl haft för mycket att göra men nu är det slut på fotbollen och jag har lite mer tid.
Rockresa till Trollhättan!
Jag och min kompis Tony åkte till Trollhättan för att se Bonafide spela på Backstage, ett sunkigt ställe i centrum, bandledaren heter Pontus Snibb och kommer från Malmö, varför jag känner till honom är för att han spelar trummor i världens bästa band, Jason & The Schorchers, men i Bonafide spelar han en grymm första gitarr, dom övriga medlemmarna heter Martin Ekelund bas, Niklas Matsson trummor och Mikael Fässberg gitarr. Typen av musik är rock av det lite kraftigare slaget, Tony som är lite hårdrockare säger att när dom spelade för ca. 10.000 personer på Sweden Rock i somras så var det ännu bättre än i den lilla lokal vi var i och där det var kanske 50 personer. Jag träffade inte Pontus när vi såg The Schorchers i Malmö för två år sedan men jag pratade med hans pappa som själv spelar trummor i Nationalteatern. En mycket trevlig rockresa i det lilla formatet men med stor musik.
Rockresa i division 3
Nu när vi tappat platsen i division 3 efter sex säsonger är det ju bara att ta nya tag till nästa år, ny tränare är klar tidigt som tur är, andra år har vi ju tappat spelare på grund av att vi inte varit klara i tid.
Det har varit några fina år vi haft, jag har besökt platser jag aldrig varit på tidigare, Lerum med tåg, t.ex. Sävedalen, Grebbestad, Fjärås, Stenungsund, Tölö var en kul resa där vi avgjorde i slutsekunden på straff, det har varit några fina år, inte minst sedan vi startade seden att dricka Irish Coffe efter varje vinst, det har varit en vit höst kan man säga. Vi har åkt mycket buss också, ja det har varit några roliga år.
Sedan är det ju inte roligt när gamla kompisar lämnar en (nu är det ju Krister Rockresenären som skriver, inte Kanslisten) folk man umgåtts med i så många år, personer som tidigare i livet aldrig skulle drömma om att göra som dom gör nu, men livet ändrar ju sig alltid, kom bara ihåg att alltid vara försiktiga när ni hör något från nya vänner, eller från gamla för den delen, tro inte allt ni hör, det finns personer i världen som bara försöker att sätta sig själva i så god dager som möjligt på andras bekostnad, ett litet skitord här och där blir så lätt en sanning, jag själv tror inte på någon annan än mig själv.
Rockresa i livet.
När man talar om att sakna sina bästa vänner så är det ju så lätt att tänka tillbaka ett och ett halvt år, i natt har jag inte sovit mycket, blivit tvungen att läsa större delen av natten för tankarna vandrar lätt iväg när man släcker ljuset, jag minns när jag satt på Uddevalla Sjukhus i början av februari 2012 och tränade på några låtar GO Band skulle sjunga på Villa Stranna i slutet av mars, dottern ligger i sängen fullpumpad med morfin, jag sjunger låten Tennesse Waltz och hon börjar sjunga med i refrängen utan att öppna ögonen, jag fortsatte med hennes favoritlåt Here Comes The Sun, samma igen, hon sjunger med, sedan försökte jag med Speedy Gonzales men där gick nog gränsen, eller också orkade hon inte. Det skall ni veta, hon var min bästa vän.
Jag lägger in några bilder som passar till dessa texter.
Och tank på att:
"Committment is the daily triumph of integrity over cynicism”
Men, va i helvete, Edetfestivalen 2013
Jag har aldrig blivit så överraskad, ligger och vilar efter lördagens övningar på gräsmattan, vi var 11 man i trädgården, många som drack vatten och ingen drack öl av löparna, vi var i tältet och åt en jättegod gratäng, utom Håkan som åt en torr hamburgare, haha.
Jag och Håkan gick och bytte proppar på Lengroths på vägen hem, Dante kom och hälsade på, Janne Svarts ch t sprang i Finland, det blev lite öl under eftermiddagen som ni förstår.
Jag lägger mig och vilar lite och klockan sex skall kompisarna komma och förfesta inför lördagkvällen, somnar kanske 20 minuter sedan ringer det på dörren, flera gånger, det är väl Håkan tänker jag, ropar, ja ja jag kommer, utanför står Simon Jonsson från Lions Club Lilla Edet, jag ser ut som ett frågetecken, han säger, du har blivit utvald av Lions Club till att få deras ungdomsstipendium, du och Bengt Lennart Mellqvist från Inland har gjort så mycket för ungdomsfotbollen i Lila Edet så vi tyckte det passade att en från Inlands IF och en från LEIF skulle få detta pris.
Tack så mycket Lions.
Fredagskvällens spelning i tältet gick kanonbra, bättre ljud än någonsin (tack Stefan Lexberg) och publiken var verkligen med, jag hoppas alla var nöjda med GO Band denna kväll, bilder kommer senare hoppas jag.
Nu är det snart dags!
Nu är det snart dags för Edetfestivalen årgång 2013.
Så här kommer det att se ut på fredag, förutom toapapperet.
Klockan 19.00 nu på fredag går GO Band igång med blandad spellista som innehåller låtar av Canned Heat, Beatles och naturligtvis en hel del Creedence och Status Quo. En del överraskningar blir det också.
Det blir inget regn förrän på lördag eftermiddag och det kommer att vara 15 grader på fredagkvällen så det blir kortärmat, kom i tid för att få bra platser nära scenen.
Semesterblogg 4 text.
Semesterblogg 4
Text till bilderna här under.
Bilderna är blandade på grund av, ja det vete fan, dom lägger sig lite som dom vill, dom är uppladdade i ordning i alla fall.
Det finns bilder från en minigolftävling i Höganäs som jag vann, Theo kom trea trots ett innovativt spel, vilket ni kan se på bilderna.
På bilderna från bassängen ser ni hur han kör runt på en liten tjej från Torslanda, det är samma tjej som sitter på bassängkanten med honom men då är hon påklädd i en grön onepiece. Hon fick till och med låna hans krabbspö han sprang runt med i bassängen och låtsades fiska krabbor, Han var otroligt duktig på att skaffa kompisar med sina vattenleksaker, lånade ut badringen som såg ut som en krabba (och som tyvärr gick sönder) jag tror alla barnen i bassängen lånade den vid något tillfälle, hans lilla plastbåt var också populär, tyvärr ramlade jag ur den och skadade armbågen allvarligt.
På hemvägen stoppade vi till vid Varbergs Fästning, tyvärr var kulknappen som dödade Karl Xll inte kvar i utställningen (ombyggnad) men Bockstensmannens skelett och kläder finns till beskådande för er som är historiskt intresserade.
Det finns också ett par bilder som Mattias tagit, en väderkvarn och en solnedgång, väldigt fina bilder.
Det är en grej jag måste berätta om när vi var i Mölle, Theo flinar, knackar mig på magen och frågar om jag har en bäbis i den. Nej säger jag, jag är ju kille som du och pappa, vi kan inte ha bäbisar i magen. Nä säger Theo, det kan bara mammor, min mamma hade mig i magen, sedan blev hon tjock och sedan fick hon jätte ont i magen, varför fick hon det? För en gångs skull i livet svarade jag ”jag vet inte” sedan fick jag sitta på altanen med solglasögonen på en lång stund för att tårarna skulle sluta rinna. Jag klarar inte att tänka på det utan att det blir så. Tänk på Cancerfonden är ni snälla.
Nu är det slut på semesterbloggandet och vi övergår direkt till verkligheten. Om mindre än två veckor är Edetfestivalen igång, GO Band kommer som vanligt att starta spelningen klockan 19.00, det är inte riktigt samma upplägg, några överraskande nyheter har dom med, det kommer att bli roligt, kom i tid, tältet är något mindre i år och det kommer att bli trängre runt dansgolvet där GO kommer att stå. Det gör ju inget om avståndet mellan bandet och publiken blir mindre. Två övningar kvar sedan är det allvar.
Vi hörs om någon vecka.
Semesterblogg 4, bilder.
Semesterblogg 3, bilderna överst idag.
Det blir lite bilder idag, fina hus i Mölle och lite bilder på när Theo badar i den lilla bassängen här vid anläggningen.
Igår var vi vid den stora bassängen vid havet och Theo badade oavbrutet i tre timmar, han är ingen badkruka precis, han använde sina badleksaker, båten och badringskrabban, till att skaffa sig vänner, det var mycket jagande av andra ungar, tyvärr har jag inga bilder på detta.
På kvällen när Theo hade lagt sig hittade jag tillbaka till ett spel på datorn som jag trodde gått förlorat för alltid när jag slängde min gamla Apple dator. Mattias visade mig att MacBrickout fortfarande existerar, nu lite mer avancerat men i det stora hela väldigt lika, jag spelade detta spel mycket på 90 talet och jag är fanimej lika grym ännu, nu blir det väl VM i kväll igen, jag har rekordet i stugan men Mattias är ju alltid farlig i TV spel.
Efter inlägget om Rockresan i förrgår fick jag fler besökare än någonsin, förutom februari 2012 då förstås, varför det blev så många vet jag inte men kanske det spred sig till Rockstars hemsida i Helsingborg och då blev det ju många nya besökare naturligtvis.
Semesterblogg del 1- Rockresa (eller backtävling) i Mölle
Det finns coverband och så finns det coverband, det stod klart för mig i lördags när jag kom hit för ytterligare en semester i Mölle, jag gick ned till hamnen för att ta en öl på eftermiddagen och hamnade hos "Systrarna på Piren" ett ställe jag brukar vara på när jag är här. Jag fick se att det skulle vara ett band där på kvällen och fick för mig att jag skulle gå dit och kolla.
Klockan tio gick jag ned för den låååånga backen från SCA stugorna ned till Hamnen och när jag närmade mig hörde jag att dom spelade ungefär samma låtar som GO Band, det kunde ju vara kul att jämföra lite tänkte jag, men det var inte så roligt, detta band som i den här tappningen kallar sig Rockstars var i det närmaste proffs.
Om ni går in på Snakeskin musical Production så kommer ni att hitta att det finns tre olika concept dom använder sig av, Rockstars som spelar covers på 60-70 och lite 80 tals låtar. Snakeskin Cowboys som spelar country och en trubadurtrio som heter DojDojs.
Låtvalet var alltså väldigt likt GO med lite instoppade ABBA, Eurytmics och Thin Lizzy, annars var det Fogerty, Eagles och Beatles,
Musikerna var fruktansvärt bra, både basisten och gitarristen sjöng lead på några låtar var och tjejen som sjöng var kanonbra.
I slutet av spelningen hoppade en äldre man in och sjöng några låtar, jag har inte lyckats få fram hans namn men han var nog en lokal celebritet, han kunde sjunga 60 tals låtar som Cadillac och gjorde det riktigt bra.
Jag fick telefonnummret till gitarristen Lasse Wendel men lyckades inte få tag i honom, jag hade skrivit lite otycligt, kan inte förstå varför, till slut fick jag använda mig av Google och det lyckades.
Det var en riktigt trevlig kväll, träffade ett par från Halmstad som jag också fick telefonnumret till men inte lyckats få kontakt med, trevliga var dom i alla fall.
Sedan till det här med backtävling, det är en djävla backe när man skall hem igen på natten, kom väl hem vid halv två och stupade i säng, vaknade på morgonen med skjortan och en strumpa fortfarande på.
Tänk på i dessa soliga tider, smörja barnen noga.
Semesterblogg 2. Bilderna ligger överst.
ver
Ja det blev ju fel naturligtvis, bilderna skulle ju komma efter texten.
Semesterblogg två, var är ettan, jag var ju på en riktig rockfest på lördagen men jag har inte fått tag i gitarristen ännu och får vänta med del ett tills efter det.
Dag två ägnades åt att åka till Arild, ett ställe som ligger på norra sidan av Kullen, det är lite som Torekov, mycket vackra gamla hus och gårdar, en kyrka som är många hundra år gammal, när jag gick in i den öppnade sig en av bänkdörrarna av sig själv, antingen ville nån att jag skulle sätta mig där en stund eller också väger jag så mycket att det blev sättningar i kyrkan.
Arild är ju känt för att ickekonstnären Lars Vilk har byggt en träskapelse som ju borde brännas på grund av sin fulhet, men det skall vi inte lägga ned tid på för detta skrev jag ju om för två tre år sedan när jag var och tittade på den, hoppas den inte brinner medan jag är i Skåne för då har ju polisen redan en misstänkt.
Andra delen av söndagen badade jag i havet, det var nog 22 grader, men det fanns även rödmaneter så det blev ett kort dopp.
Jag hör av mig så fort jag fått tag i han som spelar gitarr i Bobcats.
Äntiligen en Rockresa igen.
Det har varit tunnsått med musikupplevelser i år men igår lördag ringde Roffe Vinyl och frågade om jag skulle åka med till Uddevallafestivalen och se på Rocks Off, ett band från Göteborg/Uddevalla som enbart spelar Stoneslåtar.
Vi har nog sett dom en gång tidigare i Trollhättan har jag för mig men kom inte ihåg så mycket från den gången!
Uddevallafestivalen är numera inflyttad till gågatan i centrala Uddevalla, ett bra grepp verkar det som, det fans flera scener där man kunde se olika band, vi började på den stora scenen på torget där The Infloatable Dolls eller hur det stavas, det lär nog betyda Dom Uppblåsbara Dockorna spelade, ett band som spelade lite sydstatsrock, som kanske ZZ Top eller nåt åt det hållet, dom var hyfsat bra, sångaren/gitarristen hade dock en heltöntig gitarr, en uppochnedvänd Gibson tror jag, med en stor vit platta på med texten "my other toy has tits" något av det töntigaste jag sett på en gitarr.
Nästa anhalt var en mindre scen längre ned på gågatan, ett yngre gäng som jag inte minns namnet på spelade lite bluesinspirerad musik, vi träffade en hel del folk som vi blev bekanta med, vi försökte locka dom att komma till Edetfestivalen och ett par lovade komma. Det stora samtalsämnet vid denna spelning var om gitarristen/sångaren var man eller kvinna, pojk eller tös rättare sagt för det var unga människor som spelade. Jag sade att det var en kille, övriga att det var en tjej, men när spelningen var över hade alla gått över till min åsikt.
Klockan 23.00 började Rocks Off spela och vi satt på fjärde bänk, det är så pass långt ifrån man kan vara på en konsert, dom hade förstärkt med en tjej i vissa låtar och bandet var fantastiskt bra, sångaren har ju studerat Mick Jagger och har en scenstil som är mycket lika honom, däremot klär dom inte ut sig i tidstypiska kläder som ju annars är vanligt när det är 60 tals band man vill efterlikna. Ta Liverpool från Norrköping till exempel, det ser ju bara töntigt ut. Pepperland likaså.
Rocks Off avslutade med Jumping Jack Flash, Statisfaction och Sympati for the Devil och det var helt fantastiskt bra, jag är ju ganska svältfödd på levande musik i år så det var lätt att säga att det var det bästa på länge.
Jag måste också säga att det är väldigt roligt när det är så blandade människor som det var i Uddevalla igår, vi träffade många trevliga människor och så träffade vi Bylander och Gert, det där lät inte bra!!!
Nu är det bara att hoppas det blir lika lyckat på Edetfestivalen som ju bara är fyra veckor bort.
Nästa vecka åker jag till Mölle, pojkarna från Hjortmossen kommer antagligen på tisdag, då blir det bad och krabbfiske och lite fotboll.
Ha det så bra folks, nu har jag kommit igång med skrivandet riktigt ordentligt eller hur.
Rock ´n Roll.
Rockresa, lite faktiskt.
När vi åkte till Årjäng i lördags för mitt första besök där var jag helt blank, jag spelar nästan aldrig på hästar, men jag gillar ju happenings och det var precis det det var, över 13.000 personer satt i solskenet och spelade för flera miljoner säkert. Jag och mitt gäng hade kallat in en expert som tippade åt oss och vi blev inte besvikna, vi var med ända in i kaklet kan man säga, när alla våra kompisar var körda på V75 var vi dom enda som hade chansen, 6 rätt på 6 lopp, att vi sedan hade en häst i sista loppet gjorde ju saken lite mer spännande, nr. 2 ledde i början men eftersom banan var för dåligt vattnat hade vår häst ingen chans, han ledde i början men fick inte det fäste han behövde, vi spelade in 840 kronor vilket var lite mer än vi satsat.
Det roliga var att vara med ända till sista loppet vilket inte alla var.
Folk hade med sig sina kylväskor, mat och en del hade till och med grillar, det är vad jag kallar en happening, det närmaste jag kan tänka mig är Gyllene Tider i Pinneviken för cirka 17 år sedan, herre gud är det så länge sedan, hade vi verkligen med oss ölen in, nej det hade vi nog inte och det var nog därför Reine stannade utanför.
Det var i alla fall en bra resa och jag kan nog tänka mig att åka dit nästa år också, men det hänger på väderprognosen för mig, i lördags var det strålande sol hela dagen och det är nog så det skall vara.
Vi var och såg första dagen på Gothia Cup igår, besviken som man blev på det lag vi var där för att se uppvägdes av när vi såg ett (troligen) 14 års lag från Japan på Heden 4 som hade ett par små riktigt bra spelare som skulle fått Messi att le, teknik, snabbhet och inställning i världsklass.
Prinsessan har haft ont i ryggen flera veckor nu, jag erbjöd mig att ta hennes plats på Gotlandsresan och vips blev hon bra, tacka mig gärna, flera blev nog besvikna antagligen.
Jag har just nu packat en hel låda som jag kommer att skänka till Verdandi, nåt kommer det väl att ge dom.
Det är väldigt lugnt på jobbet just nu, jag tar lite semester när jag tycker det är passande.
OK folks, två inlägg på tre dagar, det var länge sedan, jag kommer att hålla på så länge jag hittar något att skriva om.
Det är roligt med kommentarer på bloggen, tack Ulrika som gillade inlägget om Negerbyn.
Tänk på Cancerfonden.
Nu till helgen är det Fallens dagar, om man kanske skulle åka dit för första gången sedan 2005
.
Hej, det var länge sedan.
Herregud, är det så länge sedan, jag har inte skrivit på hur många veckor som helst, igår kom det en gammal arbetskamrat och frågade om jag inte skriver längre, jag svarade som jag alltid gör att, jag har ingen inspiration, hittar inget bra att skriva om, men, en rolig grej kan jag skriva om.
Jag hade besök av en kompis som undrade lite om vad jag skrev och jag visade gamla inlägg jag gjorde i början av bloggandet, jag blev förvånad själv när jag gick tillbaka till 2008-11 om hur djävla bra jag var.
Bloggandet om Conny, Benny, Piren och alla Rockresorna ihop med Gaismannen är om jag får säga det själv, lysande blogging.
Fingrarna bara flög över tangenterna, historierna kom av sig själv, herregud, semesterbloggarna när jag seglade, var i Mölle gång på gång, GO Band, jag blev imponerad av mig själv.
Nu finns det inte en enda Rockresa i sikte, Gyllene Tider är förlegat, Dan Hylander såg jag förra året, Status är inte i Sverige i år och Jason skall vi inte prata om, hur länge sedan var det det hände något där.
Nu är det resa i morgon till Årjäng med Håkan, Fröken Kassör och hennes mamma, Rock n´ Roll eller?
Jag är ju inte ens intresserad av hästar men en lite semestertripp kan jag ju gå med på.
Annars är det lugnt på alla fronter, uppehåll i fotbollen, Pojkarna från Hjortmossen har varit här i helgen och wooops, där dök det upp ett ämne, Borydsjön, denna vackra badsjö som Edetborna badat i sedan urminnes tider har blivit invaderade av Kanadagäss, Lisa räknade till 26 st. i veckan och dom här djävla ankorna skiter ned hela badplatsen, gräsmattan som alltid varit belamrad med familjer som badat är just nu så full av skit att det inte går att vara där, samma med berget där badbryggan var förut, helt nedskitad. Katastrofalt av kommunen att inte hålla denna underbara sjö badbar för kommuninvånarna, dom som inte har möjlighet att åka ut till kusten har alltid kunnat åka hit till Edets närmaste badsjö.
En annan sak som gjort Borydsjön sämre är den höga vattennivån, jag brukade alltid sitta vid fjärde berget, där fanns en liten gräsmatta men nu är berget borta och gräset vattensjukt, en kompis till mig hävdar att det regnat så mycket och att det därför är högre vattennivå, det tror jag inte på, mina misstankar går mer åt Bävrarna mellan Borydsjön och Rysjön, dom har dämt upp flödet och därför har vattnet stigit med minst en halv meter.
GO Band spelar som vanligt på fredag kväll under Edetfestivalen, jag har ingen egen låt i år men jag får andra uppgifter enlig Roffe Vinyl, det blir väl som vanligt dåligt med folk i början men under avslutningslåtarana är det ju alltid mycket folk, kom tidigt, klockan 19.00 sätter Edets bästa coverband igång.
Jag skall försöka få till ett reportage om resan till Årjäng och berätta hur mycket pengar vi spelade till oss.
Nu flöt allt fingrarna lite i alla fall.
Inspiration av en bild!
Inspiration av en bild.
Del 1 Cancer
Idag när jag gick ut på facebook fick jag se att det kommit inlägg på en faceboogrupp som jag är med i, gruppen heter ”Himlen är överskattad – Kampen mot Malingt Melanom”
Gruppen är skapad av Lina Baldenäs, en tjej som blev kompis med Kristin under deras gemensamma tid på Sahlgrenska, gruppen har 4216 medlemmar, tråkigt nog lever inte alla idag. Lina skapade denna sida på facebook för att hjälpa andra som fått denna form av cancer. Namnet fick hon från Kristins insamling via Cancerfonden som heter ”Heaven is overrated”
När jag öppnade sidan dök en bild på Kristin upp framför ögonen, jag klipper in Linas text och en bild som man inte glömmer i första taget. Jag får inte upp bilden här men jag delar Linas inlägg på min facebooksida så kan ni se den där.
Den vackraste av alla, fina Kristin som gav mig kraften att kämpa. Vi glömmer dig aldrig! Nu fortsätter vi kampen för ett sundare ideal med en hud som inte är brunbränd året runt och som slipper solariernas farliga strålar. Kristin var blek och o så vacker! Där finns ett skönhetsideal att vara stolt över! #hellreblekänbränd #maligntmelanom #slutapressa #himlenäröverskattad
Lina blev inspirerad av Kristin och när man läser på denna facebooksida förstår man att många blir inspirerade av Lina också, en artikel om Lina finns också med i det utskick som Cancerfonden gjorde förra veckan, den kom i alla fall här på Edet förra veckan, plocka upp den ur tidningsinsamlingen och läs den, ta även fram det inbetalningskort som ligger med i kuvertet, det går fortfarande att sätta in pengar på ”Heaven is overrrated” men det går lika bra till Cancerfonden naturligtvis.
Del 2. Konstigt folk
Ibland slutar man inte att förundras av hur folk är, ena dagen så är allting frid och fröjd och nästa dag så är allt helt ändrat, utan att gå in på namn och person så fick jag igår en rejäl överraskning när jag smsade med en kompis som jag känt en tid, jag skojade lite som jag brukar och när man inte känner folk riktigt bra så kan det ju gå snett om man inte är på samma våglängd i skämten, ett mycket trivialt skämt av mig, jag svarade på frågan om vi skulle bli vänner på facebook och jag skrev tillbaka att det kan vi väl bli bara du inte skriver att du skall gå ned i tvättstugan för då slänger jag ut dig direkt.
”Smack” så var vi inte vänner längre, vare sig på FB eller någon annan stans. Jesus.
På tal om facebook, man vågar nästan inte släppa in vänner längre, när man upptäcker att dom inte tillför någonting över huvud taget så vågar man inte kasta ut dom för då tror dom att man har något emot dom och det har man ju kanske också, nu blev resonemanget invecklat, lika invecklat som en relation där man inte vet om hur den andre tar skämt, nej skämt åsido, jag bara skojar.
Del 3. Musik
I lördags var det musikfestival i Slottsparken på Ström, det var roligt men allra roligast var när min gamle vän och kontorsgranne Mats Thorén dök upp, vi pratade lite minnen och när jag tänker på det efteråt så var det nog den roligaste tiden på SCA när vi delade kontor jag och Mats, vi skrattade hela tiden, sedan slutade han och blev pannskötare för Fortum, men han kom snart tillbaka, inte till mitt kontor då men till SCA, en mycket trevlig man som kan spela Rock ´n Roll på säckpipa.
En gång var vi ute med B-skiftet , vi var vid kolonilotterna på Överb y där vi hade en kompis som hade en kolonilott, Mats hade med sig säckpipan, men när man spelar säckpipa kan man inte sjunga, det slutade med att jag blåste och han klämde och sjöng, det lät rätt bra faktiskt.
Nu räcker det .
See you friends, Commitment and Intergrity som poeten från Illinois sade.
Seriematcher, musik och Melanom
Hela våren har varit full av jobb på kansliet och på andra ställen, vi fick ju spela hemma match i Ljungskile den 12:e april, på LSKs konstgräs, själva fick dom spela sina två första hemmamatcher i Borås, konstigt kan man tycka men division 3 behöver inte ha dom säkerhetsföreskrifter som Superettan har.
Matcherna för A-laget har hittills gått över förväntan, vi har tagit fem poäng på fyra matcher och då har vi ändå mött tre förmodade topplag, nu möter vi ett till på lördag, Stångenäs borta, tittar man i tabellen ser man att det finns nog inga lätta lag alls i denna serie. Vi kommer att kämpa för att hänga kvar det kan ni vara säkra på.
U-laget har spelat två matcher och vunnit båda, Lidköpings FK och Vara SK, båda på bortaplan, våra ungdomar (vi har nog aldrig ställt ett så ungt lag på benen i två seriematcher i rad) är fantastisk bra.
När det gäller musik är det lite trummande hemma i källaren och lite övning med GO Band som gäller, det är klart nu att det blir spelning på Edetfestivalen sista helgen i augusti i år igen.
Vi har förresten köpt en ny högtalaranläggning till Ekaråsen, den används för första gången på damernas första hemmamatch på söndag, dom ringde från korsningen Göteborgsvägen/Storgatan och berättade att det lät jättebra när vi testade den idag.
Imorgon fredag eller på lördag får ni se i TT/ELA om det är med en artikel om Malignt Melanom, Kristins mamma har blivit intervjuad om hur det är att vara drabbad som anhörig av denna hemska sjukdom.
Nästa gång skall det bli ett lite längre inlägg, jag lovar.
Ett cancerinlägg.
På Rapport idag var det ett kort inlägg med trummisen i gruppen Sugarplum Fairy, han är drabbad av obotlig cancer, jag måste säga att jag har inte läst bloggen ännu men kommer att göra det under dom närmaste dagarna, man tror att när det gått fjorton månader så skall det vara lite lättare men när man ser ett sådant inslag i ett nyhetsprogram så bryter man ihop igen.
Det kanske inte är konstigt men när det känns som att livet känns rätt bra så blir det nästan en chock att upptäcka hur fruktansvärt känslig man är.
Älska varandra och ta vara på era familjer.
Här under kan ni se adressen till hans blogg.
Vårvintern är lång i år
Herregud nu är det över en månad sedan jag skrev något och det som hänt så mycket under mars och början av april.
För det första trummorna, jag berättade att Hi-haten hade kommit långt om länge, i början av mars började det kännas att det var på riktigt, då kom jag på att Spotify inte håller takten, jag kom före när jag kom en bit in i låten, jag tänkte att Routern på övervåningen stod för långt från laptopen som ju var i Gillestugan och därför hängde inte Spotify med, dom flesta jag berättade detta för såg lite konstigt på mig för dom fattade väl inte vad jag sade. Mats Kocken/Trumägaren skrattade nästan ihjäl sig, han sade att antingen fungerar det eller så fungerar det inte.
Jag blev naturligtvis ledsen, jag som aldrig missat ett taktslag på bordet, fråga Pär, han vet, skulle jag inte kunna hålla takten på trummorna var det ju jättetråkigt. Men, då berättade jag detta för Kjetil/Grannen/Trummisen och han kom på varför jag spelade för fort, jag hade för lågt ljud, jag hörde inte datorn så bra, trots mina högtalare jag fick av Mattias i födelsedagspresent, köp dig ett par hörlurar sade han.
Sagt och gjort, upp till Robban i musikaffären och vips så höll jag takten igen. Tack Kjetil.
Sedan kanske jag skall tacka Mats också, han har varit frånvarande två veckor i rad nu när GO Band tränat och då har jag spelat trummor där, det känns bra, vissa låtar överraskar jag mig själv i men nu kan jag ju även öva hemma i källaren, jobba på du Mats, familjen och företaget går före trummandet så klart.
För övrigt är det klart att GO Band spelar på Edetfestivalen sista helgen i augusti.
Annat som hände i mars var väll inte mycket att prata om, förste en resa till Helsingborg, man turade så en gång var jag i Danmark fyra gånger, på hemresan träffade jag otroligt nog en dam från Edet, hemresan blev jättetrevlig.
Veckan efter turningen var jag med som ledare när Edet FK var i Köpenhamn på träningsläger, konstgräs, snålblåst och solsken, precis som i Sverige där vi haft den konstigaste vårvintern i mannaminne, inte en droppe regn på två månader, tänk om det varit på sommaren, men när den kommer är väl regnet här som vanligt
Nu på lördag är det seriepremiär i Division 3 NV, bortamatch mot Mellerud och det känns redan som en ödesmatch för Edet FK, vi måste ju minst ta en poäng.
Vad har hänt mer, jag berättade att mitt lag Skarpskyttarna kom tvåa i ett "Musicquis" på Folkets Hus i februari, nu var det ett nytt på gång och vi bytte ut Jan Ove mot Fröken Kassör som är en rackare på Schlagerlåtar, vi kom tvåa igen, nästa gång skall vi vinna, om dom bara håller sig till Rock n´ Roll.
Jag får skriva lite oftare så blir det inte så långa inlägg, tänk på Cancerfonden, vi hörs igen snart.
Töntig titel men jag kan inte ändra den, varför då?
Pubafton med quiz!
Jag har precis kommit hem efter att ha varit på Pubafton på Folkets Hus i Lilla Edet, jag hade dragit ihop ett gäng som borde varit överlägsna i musikfrågor från 60 och 70 talen, tyvärr var det inte bara musikfrågor, vi blev
förödmjukade av ett gäng tjejer som slog oss med två poäng, vem fan vet var E16 går och vart den skall byggas ut till.
Det var så att efter första omgången var vi nog i ledning men andra omgången handlade om schlagers och där var vi inte lika bra, vi missade ett par frågor om låtar från 2000 talet och där gick det åt helvete, nu fick vinnarna en gratis biljett till Jesus Christ Superstar på film nästa gång det är pubkväll, den såg jag live på Scandinavium när den var ny, den var inte bra då en gång, grattis till det priset, andra priset ikväll var en påse salt lakrits. Hade frågorna enbart handlat om 60 och 70 talet hade vi vunnit.
Efter quizen var det film, en koncertfilm med Led Zeppelin från 2007, det var kanonljud och bild, bandet var nog bättre live 2007 än på 70 talet, Jimmy Page ser ut som om han spelar i Streaplers, ja utseendemässigt alltså, musikaliskt är det nog lite skillnad.
När jag åt lunch idag läste jag en krönika som Glenn Hysen skriver i GT, han skrev om olika saker som störde honom, först om hedersmord, hur kan någon vilja att ens eget barn skall dö, vad är det för religion egentlligen, jag kom att tänka på en ny kompis jag har som är muslim, han har en nykter syn på saken, om man skall leva efter Koranen, inte äta gris till exempel, eller dricka sprit, hur kan man då gå ut och knycka en bil? Dessa saker är förbjudna enligt Koranen, jag har aldrig tänkt på det så förut men han slog verkligen huvudet på spiken.
Det är lika dumt som med Amerikanarna, dom hänvisar till Bibeln hela tiden och Jesus och Gud, men göra sig av med vapen det går inte. Jesus var emot våld men det har dom inte fattat.
Det andra Hysen skrev om var att han blev tvungen att göra sig av med sin hund som fått cancer, hur svårt det är att se när ens vän får en spruta och bara somnar in, jag var med om det en gång, jag var inte ägare till hunden men hon var sjuk och jag åkte med ägaren till Blå Stjärnan och satt med när hon somnade in, det var det dittils värsta jag varit med om, hon fick en spruta och låg så fint på golvet och då sade sköterskan efter stund "nu är hon borta" jag grät som en tokig och då var det inte ens min hund, men jag gick ut med henne ofta. Hon var en intelligent hund som bajsade på golvet när hon tyckte hon blivit felfördelad t.ex.
Det tredje Hysen skrev om kommer jag inte ihåg, nu skall jag montera Hi-Hatsen som äntligen kommit, imorgon blir det träningsmatch i Romelanda och sedan Irländsk afton på Hamngatan.
En underbar lördag, eller inte?
Fröken kassör fick med mig till Trollhättan för att se Edet FKs andra träningsmatch, jag var inte förberedd, tunna strumpor i skorna, byxorna hade spruckit i baken visade det sig, men en sak som var positiv var att Lena körde och hon hade köpt några öl som jag kunde ta, jag har inte åkt bil på lördag förmiddag och druckit öl sedan Conny hade sin blåa Opel Ascona, det måste varit på 70 talet. Vi hade kul tills fötterna försvann och Rafa berättade att mina byxor spruckit. Sedan åkte vi till Mc Donalds för fröken Kassör skulle på fest och behövde fylla på batterierna innan.
När mina fötter och byxor gått åt helvete övertalade jag henne att vi skulle åka hem, Edet ledde då med 3-1
Sedan handlar det om respekt, säger jag en timma så menar jag en timma, punkt.
Nu är jag ute och går, jag kan inte hälsa på Egge för han sover förhoppningsvis, istället sitter jag på Ekaråsen och skriver detta för jag vill inte vara hemma, det finns inget på TV, min Melodifestivaldiss i år kommer inte förrän till finalen, jag gör ju en sådan varje år.
I veckan var det St. Valentins dag, en av Vilmer X sämsta låtar heter så och typiskt nog var det den som hamnade på Svensktoppen, bara det säger väl en del om den tävlingen. Tyvärr hade jag så mycket att göra på jobbet så jag hann inte åka till Kristin och hälsa på henne, men jag tror Ann var där och fixade lite med ljus och blommor, det brukar hon göra.
Det var slalomtävlilng idag på TV, en anekdot om Kristin och hennes underbara naivitet, när slalomåkarna gått i mål slänger dom upp benen så att alla kan se vilket skidmärke dom åker på, Kristin trodde dom stretchade, hon hade sina sidor den tösen, varför suger en blöt disktrasa upp bättre än en torr till exempel, eller varför köpa små dricksglas när det finns stora. Tankar som man ju kan undra över.
Jag lagade min helgmiddag redan i torsdags och jag har inte behövt äta den ännu, igår gjorde jag Popcorn istället. Idag har jag ju varit på MC Donalds och behöver inte äta än på en stund.
Broder Toby har fått en djävla massa jobb av mig, han scannar alla bilder och intressanta tidningsartiklar jag hittar på Ekaråsen, när det är klart blir det Inlands bilder plus en del Inlands Bandy, det är tur han har tid över när han inte passar Elmer förstås, Elmer är hans barnbarn och är nog den mest fotograferade ettochetthalvtåringen i Sverige.
Ingen träning med GO Band på tre veckor, abstinens?
Datorn är uppkopplad, trummorna (utan Hi-Hat) är redo, (var fan är Streaplers)
Have a nice day and kom ihåg att Integritet och engagemang är det enda som vinner över dumhet och intolerans.
Tiden läker alla sår!
Tiden läker alla sår!
Vem kom på det uttrycket? Eller hur länge skall man vänta på att det slår in, det tar mer än ett år i alla fall det vet jag idag.
För ett år sedan när Ann och jag bodde på Uddevalla Sjukhus flera veckor i januari och februari så var det som ett naturligt sätt att leva, fast naturligtvis var det inte det, men vi bodde hos Kristin hela tiden och fast man visste vad som skulle hända så kändes det ändå bra att få vara så nära hela. När jag nu går tillbaka och läser alla inläggen jag gjorde då så känns det på ett sätt värre idag att läsa dom än det kändes att skriva dom, jag kommer inte ihåg riktigt hur mycket jag grät när jag skrev dom men läsa dom är riktigt jobbigt, jag skrev ju för en månad sedan att jag skulle skriva om 2012 men har inte lyckats för det är bara tråkigheter och väldigt jobbigt.
Idag måste jag ju skriva något, det är den 8:e februari 2013, det är ett år sedan hon lämnade oss och vi har inne en minnesannons i ttela idag.
Ibland kommer det in någon bakom ryggen på mig när jag sitter vid datorn på kansliet och dom ser lite förbryllade ut när jag vänder mig om mot dom och tårkar tårarna, jag förklarar för dom att jag bara tittade på lite bilder, det går fort över när det kommer någon och pratar lite vardagligheter. Men det läker ju inga sår direkt.
Häromdagen satt jag och tittade på bilder jag tagit en gång för länge sedan när jag och Ann hade med oss Theo till Sahlgrenska, Theo och Kristin sitter i sängen och leker, sjunger eller klappar händerna mot varandra, hon ler inte på en enda bild och det gör mig så ledsen att hon vet om att det här kan hon inte göra så många gånger till. Annars är bilderna väldigt fina på henne, hon är precis så söt som man vill komma ihåg henne.
En helt otrolig grej som hänger ihop med detta, jag ringer till min kontakt på Bohuslänningen/ttela dit man ringer när man skall sätta in annonser för fotbollsmatcher, jag ville fråga henne som den annonsexpert hon är vart jag skall vända mig för att sätta in en minnesannons, hon gav mig uppgifterna och vi pratade vidare en stund för vi har inte pratat med varandra sedan i oktober, jag minns inte direkt vad vi sade men samtalet måste nog fortsatt om minnesannonsen, då säger Anna- Carin som damen heter ”jag vet vem du är, du är Kristins pappa, jag och Kristin jobbade ihop på Telia i flera år” Helt plötsligt hade det gått upp för henne vem jag var, hon berättade för mig att hon och Kristin varit jättenära och att hon var den första Kristin berättade för att hon var med barn. Snacka om att världen är liten, en sådan här historia läker ju inga sår men man blir ju lite gladare när sånt här händer.
Jag åker till Hojums kyrkogård i kväll och kollar till henne lite.
Nu måste jag jobba lite också, jag håller på med sponsorerna och valberedningen och felaktiga leveranser från Team Sportia och så jagar jag Ove Vaktis.
Egge har fått ett rum på lindkullen och som ni som är vän med mig på facebook så vet ni att när han flyttade ut från Hamngatan så flyttade ett gäng trummor in, bara på lån några månader dock.
Tänk på Cancerfonden, Kristins insamling Heaven is overrated fungerar fortfarande, låt oss se till att den kommer över 60.000 kronor, kör hårt.
SMS:a BESEGRA 4699 till 72988 för att skänka 50 kr till insamlingen. Om du skriver in ditt namn efter insamlingens idnummer kommer det att synas på gåvan. Annars blir din gåva presenterad som anonym.
Exempel: BESEGRA 4699 Johan Ek.
Tråkigt nog måste ni som vill fortsätta skänka ladda ned en app, jag gjorde det just nu och det fungerade bra.
smsa WW till 71798
Ha en bra helg folks, have a drink with me, det läker inga sår men det går lättare.
2012 kvartal 1
Jag sade att jag skulle skriva en årskrönika om 2012, sorry folks, det går inte, jag får försöka skriva varje kvartal för sig, det är så svårt att handskas med allt som hänt, kommer ni ihåg när vi bodde på Sahlgrenska och framför allt på Uddevalla Sjukhus, jag skrev varje dag och jag vet att ni alla bara öppnade min blogg för att se hur läget var, det är inte ett djävla piss lättare idag. Jag kan inte skriva för tårarna rinner hela tiden. Jag får be er gå tillbaka till Januari och Februari och läsa inläggen som är där.
Kompisar till mig har berättat att det första dom gjorde på morgonen var att öppna bloggen och se hur läget var, jag blev helt matt när jag hörde detta (Tack Toni) jag visste inte att ni gjorde det förrän jag såg statistiken.
Efter begravningen, samma vecka faktiskt, gjorde GO Band en spelning på Villa Stranna, Ann var med och det var kanske det bästa med hela grejen, hon såg ut att ha roligt och det gladde mig så mycket, spelningen blev förresten den bästa jag varit med om med bandet, folk kom fram efteråt och riktigt tackade för alla låtar dom kände igen, det skulle vara roligt att göra om den grejen.
Inläggen i Januari heter: The fucking kuk cancer, Incheckat på Sahlgrenska igen, Fredagen den 13/1, Kort inlägg och så fanns det en del bröllopsbilder.
I slutet av januari och i februari skrev jag ju varje dag, som jag berättar här ovan, fram till den 8/2 då hon dog.
När jag nu läser igenom mina inlägg från för ett år sedan är det några som sticker ut kraftigt, naturligtvis den som heter "En vecka senare" men även den som heter "Drömmar" den är drömd före hennes död även om det inte kanske syns när man läser den.
Jag återkommer snart om kvartal två.
Om jag skall skriva om nutid så är det sista som hänt att Egge har fått rum på Lindkullen, det är tyst i huset nu och det känns det också.
Ha det bra så länge och tänk på Cancerfonden.
2012 K
