Edetbloggen

Jag fick i uppdrag att skriva ned LEIFs historia till sammanslagningen med Inland, jag gjorde en kort version som finns med i det nya policydokumentet men det kom inte med så mycket som jag hade hoppats och därför har ni här under en "extended version"

Historia Lilla Edets IF

Dom äldsta anteckningarna som  finns och som innehåller namnet  Lilla Edets IF daterar sig till 30/7 1913 då klubben inköpt ett spjut som kom med järnväg från  Göteborg, inköpt hos A Th. Nyberg AB på Kungsgatan 41.

1918 visar balansräkningen att dom största utgifterna under året var, schaktningsarbeten och kalkning av planen 152:-, virke till målstänger 35:16, ett fotbollsskinn  15:- och en ny fotboll till priset av 55:-. Det motsvarar 1012:- i dagens penningvärde enligt Google.

Samma års förteckning över idrottmateralier innehöll: 1 st. spjut, 1 st. skaft till do. 1 st. discus, 1 st. fotboll, 2 st. ytterdäck (trasiga) 1 st. innerblåsa och 1 st. hoppställ (skänkt av civiling. Gunnar Haeger)

Detta visar ju på att det var en idrottsförening med många strängar på sin lyra, det  finns mängder av resultatlistor för tävlingar i löpning, längdhopp, kula (man stötte med både vänster och  höger och lade ihop resultatet, så gjorde man även i spjut)

Den första anteckningen om fotboll är i ett styrelsemötesprotokoll  från 1918 då det meddelades  ett  att man beslutat sig för att spela en match mot Trollhättans IF söndagen den 30 juni vartill styrelsen uppgjort ett förslag till lag.

I samma protokoll  beklagade den vice ordföranden den sorgligt ringa tillslutningen vid mötet och ändå mera vid arbetet på idrottsplanens förbättrande!!!

 Maden som idrottsplatsen hette då (uttalas Máa) byggdes 1918 och den bestod då av slagg som tippats där, gräs var inte anlagt i början, spelarna var nog ganska svarta om benen efter matcherna.

Den nya klubben bildades den 28/7 1931 och dess första ordförande blev Landsfiskal Torsten Stranne  det var en sammanslagning av ett antal föreningar, i protokoll från den 25 april 1931 mellan klubbarna LEIS, Kamraterna, Atletklubben och Ping-Pongklubben  beslsutades att en sammanslagning av  dessa klubbar skulle göras under namnet på den tidigare upplösta föreningen Lilla Edets IF, förkortat L.E.I.F

När klubben firade femtioårsjubileum 1981 berättade inköpschef Nils Wester en historik där han berättade att Lilla Edets IF spelade en match år 1892 men detta kan ju liknas vid en saga.

Idrottsplatsen Ekaråsen har ju haft ett antal ombyggnationer, den första invigningen under namnet Ekaråsen var 1935, sedan var det ny invigning i mitten av femtiotalet, en ny huvudentré och ett nytt plank runt hela anläggningen blev gjort, invigningstalare var statsminister Tage Erlander som berömde anläggningen med orden: Sveriges vackraste idrottsanläggning.

Nästa ombyggnad var när det nya omklädningsrummet och den nya entrén i tegel kom, då revs även planket  och  det nuvarande staketet sattes upp, detta skedde 1965.

Den senaste ombyggnaden kom 1979, planen breddades och en hel del berg sköts bort, även löparbanorna breddades då.

1980 färdigställdes den nya klubbstugan som helt och hållet byggdes av klubbens medlemmar med Sune ”Glas” Andersson som  drivande arbetsledare, hela bygget gick på  125.444:- detta enbart materialkostnader, Bergaström fick tillgång till undervåningen och deras medlemmar var också med i  vissa delar av arbetet.

Fotbollslaget har hela tiden vandrat mellan olika serier,  från div. 6 som lägst och upp till div. 3 där vi är idag. Dom spelare som varit med längst och gjort flest matcher är Stefan Emanuelsson som gjorde hela 587 matcher under  sin karriär som pågick från 1983 och  en bit in i det nya millenniet. Tvåa på listan är Rolf Sjögren som spelade 559 matcher mellan 1951 och 1974, Rolfs morbror Kurt Lexberg spelade 519 matcher åren 1938 till 1963.

Kurt gjorde en säsong i Sjuntorp och Rolf en säsong i TIF, på fjärde plats hamnar Kent Eriksson med 492 matcher och på femte plats kommer Tony Johansson med 459 matcher under åren 1978 och 1999

Lite kuriosa om bröderna Kurt och Sigge Lexberg, Kurt var oerhört noggrann och gick in för fotbollen riktigt allvarligt, Sigge däremot bara skojade och drev med allt och alla, han kunde dribbla av ett helt försvar från sin vänsterytterposition och sedan ställa sig och vänta på att motståndarna skulle samla sig, till Kurts oerhörda förtrytelse, en gång blev Sigge ställd som målvakt men höll ändå på att driva med allt och alla, varpå Kurt går fram till domaren och ber honom  visa ut Sigge, hur det gick vet vi inte, men det  var säkert roligt på matcherna. Kurt var förresten nära att bli värvad av IFK Norrköping som var det stora laget i Sverige på fyrtiotalet, det var dock lite för långt från Edet för Kurt. Sigge slutade relativt tidigt med fotbollen då han träffade sin fru, Kurt varnade honom från att inleda ett förhållande som skulle göra att han fick sluta med fotbollen. Sigge lyssnade som vanligt inte.

Kurt Lexberg, och bröderna Sjögren Rustan och Rolf  spelade många matcher i Landskapslaget och det var väl där Kurt blev uppmärksammad av Norrköping.

 Flest B-lagsmatcher har Jan ”Gotthard” Johansson gjort, 482 stycken. Annat intressant från reservlaget är att Bengt Lexberg som är kusin med Rolf Sjögren gjort näst flest B-lagsmatcher nämligen 332 st. På trettonde plats i antal reservlagsmatcher  kom Tony Johansson med 140 matcher, detta alltså utöver hans 459 A-matcher.

 Styrelser: Som ordföranden i LEIF har suttit bland andra Karl Sandegård, Hugo Appelgren. P.O. Hansson, Bror Hall, Arne Ewertsson, Reine Hagman, Riber Jacobsson och Anders Johansson,

 Det har inte varit någon inflation i antal kassörer precis, Enar Lorentsson och Arne Gustavsson satt säkert över  40 år ihop från 50 talet och in i 2000 talet.

 Sammanfattningsvis kan vi väl säga att dom 80 åren egentligen blev 98, eller hur.

 Krister Andersson, aktiv ledare sedan 1971

Nu var det ett tag sedan jag bloggade men nu är jag i rätt bra form, Kristin mår bättre idag efter en tids vistelse på Uddevalla lasarett, hon försökte hemma i Trollhättan efter senaste Göteborgsbehandlingen men hon fick åka vidare till Uddevalla, nu kommer hon nog hem imorgon torsdag tror jag för hon ville ha räksmörgås igår och hon fick behålla den, hon vill ha en idag igen säger hon, det tyder på viss friskhet. Mackan var gjort på Boströms café och den var kanon, det tyckte jag också.
Hennes djävla tumörer har reagerat på hennes behandling och minskat en hel del, dom i lungorna var nästan helt borta.

Hon ville också spela kort så jag fick hoppa in i Ljungskile och köpa en kortlek, det var där jag kom på att det finns inga färgade människor i Ljungskile, jag tror aldrig jag sett någon, det är rätt underligt för här i Lilla Edet finns det rätt många, inget fel i det jag har inget emot det jag bara reflekterade på det.

Vi har efter ett års vistelser på olika sjukhusavdelningar hittat på lite lekar som vi använder oss av för att pigga upp dagarna. En är att lista ut var sjuksköterskorna kommer ifrån, vi lyssnar på dialekter och sedan gissar vi och sedan frågar vi var dom kommer ifrån, ibland är vi ganska nära, Blekinge och södra Halland är ganska nära.
Den leken kan man inte hålla på med i Uddevalla för där kommer alla från Uddevalla med den dialekt som pratas där.

En annan lek är att hitta på namn på sjuksköterskor/undersköterskor/vanlig personal. På Sahlgrenska avd 69 har vi favvisen, på avd. 33 har vi favvis två och Soup Nazi (en figur i Seinfeld heter så) hon fick namnet när jag klev över en gul linje som var dragen tvärs över golvet i köket på avdelningen, den fick bara överträdas av personalen och inte av besökare/patienter, jag fick en verbal åthutning och en sån där dödsblick som man bara kan få av en från södra Indien/Sri Lanka, där har dom mörka ögon kan man säga.
När vi kom till avdelning 14 på Uddevalla träffade vi på en till tjej från samma område, hon berättade vad det var för mat, det är Järpar och Hummersås, sade hon, och så är det gröt. Hon fick namnet Soup Nazis kusin, det var roligt tycker vi nog. Det var Järpar med brun sås och potatis och så var det fisk med hummersås och så var det gröt till kvällsmat. Och hon var jättesöt tycker jag. På avdelning 14 finns också Favvis 3, en på varje avdelning alltså.

Bilderna på GO Band från Edetfestivalen var inget vidare i år, jag forskar vidare och ser om det finns något som är värt att lägga upp, men det börjar ju bli lite länge sedan, tre månader redan och alltså en månad kvar till jul.
Det var övning igår, Ronnie hade helt ny anläggning,  Roffe A gjorde sönder gitarren (nej inte som Townsend) och fick låna Stickans gamla, allt som allt var det det bästa gitarrljuden någonsin.

Hur vi kommer att fira jul i år återstår att se, vi har fått en ny baby i släkten, han heter Elmer och jag har träffat honom en gång bara.

Det var allt för en stund, tänk på det vanliga, Cancerfonden,  integritet och ansvar.

Mitt förslag att flytta Systembolaget till Lödöse verkar ha fått en motsatt effekt för nu flyttar dom det ännu närmare Hamngatan. Kommer A-laget att spela på min hemmaplan nu då.

That´s all folks.

Roffe A och jag var i Trollhättan och såg på en Beatlesvariant, The Mersey Beatles kallar dom sig, han som spelade bas sjöng som Paul McCartney, den som spelade komp sjöng som Lennon och så vidare, alla var handplockade från Liverpool, dialekten när dom pratade var Liverpodlian. Stavningen kan vara fel.

När koncerten var slut gick vi över till Kulturbaren där våra kompisar, Stig, Roffe B och Sten Åke Ronnie var, Sneekey Pete hette orkestern som spelade Rockabilly, det svängde rätt bra det också.

Igår fredag hade LEIF sin sista årsfest, 80 år och nu byter vi namn till Edet FK och tar in Inlands IF i vår förening, många tycker att det är för djävligt att lägga ned en förening men dom ser inte helheten, den nya föreningen kommer att spela i helblått (Statoilblå har jag sagt) reservdräkten blir helröd, Lilla Edets IF har under åren spelat i ett flertal färger, vitt, vitt med röd väst och rödblått, det kommer att ligga ute en historia på den nya hemsidan som handlar om LEIFs historia och där finns några roliga passager det kan jag lova.

Den sista årsfesten blev förresten kanonrolig, inga problem med någonting, dom senaste årens problem var helt borta.

Idag har jag hämtat Kristin på Sahlgrenska igen, tre behandlingar har hon fått som skall minska metastaserna i huvudet på henne, jag vet att jag inte varit klar nog när jag skrivit om detta, jag pratade en kort stund med min gamla kompis Lars-Göran idag och han visste ingentin så jag måste nog klargöra detta. Hon är otroligt stark, nu vet jag att hon läser detta och jag hoppas det är OK, men jag måste tala om det för er alla.
Susanne E, jag hoppas jag inte var för otrevlig igår, jag vill gärna bli vän med dig på facebook.

Det är inte Rock n´ Roll hela tiden, men så mycket som möjligt.

Commitment and integrety all the way.